BITTE & BLANDAT, Diabetes, Smarta Diabetiker

Socialstyrelsen om extrem lågkolhydratkost och diabetes

Socialstyrelsen ger ut en publikation som heter ”Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården”. Den senaste kom 2011. Du hittar den i sin helhet här.

Syftet med publikationen (sid 4):

Denna vägledning ska ses som ett komplement till både SBU:s översikt och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvården samt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Den vänder sig till personal i hälso- och sjukvården som ger råd om kost till personer med diabetes. Avsikten är att vägledningen ska kunna användas som ett stöd i denna rådgivning.

Vi kan alltså vara överens om att dietister och läkare och diasköterskor ska kunna få information och råd i publikationen för att hjälpa sina patienter när det gäller kosten.

Hur definierar då Socialstyrelsen ”extrem lågkolhydratkost” (sid 24)?

I extrem lågkolhydratkost står kolhydraterna för 10–20 procent av det totala energiintaget. Kosten utgörs främst av kött, ägg, grönsaker och ost. Jämfört med övriga granskade koster innehåller extrem lågkolhydratkost betydligt mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris. Även inslaget av baljväxter, frukt, bär, fullkorn, alkohol och rotfrukter är lägre än i övriga koster.

Vad gäller andelen kolhydrater har de hamnat ganska bra. Det som anges som vanligast i kosten – kött, ägg, grönsaker och ost – är kanske lite trubbigt 😉 Var finns t ex fisken?

Vad baserar då Socialstyrelsen sina råd till professionen på (sid 5)?

Vägledningen baseras i huvudsak på SBU:s litteraturöversikt Mat vid diabetes (2010) [1]. SBU:s slutsatser kring mat och diabetes bygger på studier genomförda på diabetespatienter.

Vi kan här konstatera att både vetenskap och beprövad erfarenhet ligger till grund för vägledningens innehåll.

Så här skriver de om det faktum att det saknas långsiktiga studier om extrem lågkolhydratkost (sid 7):

Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av extrem lågkolhydratkost vid diabetes. Det saknas också studier för att bedöma eventuella risker över längre tid. Ett flertal studier pågår och kunskapen väntas öka de närmaste åren

Mitt intryck är att Socialstyrelsen verkligen ser fram emot att det görs studier för att kunna bedöma effekterna av extrem lågkolhydratkost vida diabetes. De anser troligen inte att sådana studier är onödiga.

Under rubriken ”Fördelar” på sidan 24 kan vi läsa följande:

Med en kost med lågt kolhydratinnehåll är det också lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid.

Se på tusan!

Slutligen och viktigast av allt (sid 24):

Det är ännu oklart om extrem lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes, eftersom det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma långsiktiga effekter och långsiktiga risker. Om en person ändå väljer att pröva extrem lågkolhydratkost är det viktigt att hälso- och sjukvården kan ge information om hur denna typ av kost är sammansatt samt följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt.

No comments.

Sammanfattningsvis så är alltså snacket om att det skulle vara förbjudet för sjukvårdspersonal att rekommendera extrem lågkolhydratkost till sina diabetespatienter en ren och skär lögn. De ska till och med kunna informera om kosten! Här krävs helt klart utbildning, eftersom kunskapen om kosten lämnar lite i övrigt att önska.

Så bilda dig en egen uppfattning och gör sedan ett val. Läs på och lyssna på andras erfarenheter av extrem lågkolhydratkost. Kunskap är makt.

Pst! Notera att ordet ”barn” inte finns med i texten. Så kom inte dragandes med det kortet. Tack.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *