NU STARTAR PROJEKT F!

Malin är grafisk designer med eget bolag, har ingen kraftig övervikt. Den hon har, sitter till största delen kring midjan. Hon känner sig konstant trött, och försöker lite för ofta fixa detta med chokladkakor. Dagligen tar hon även medicin för sin tarmsjukdom – ulcerös proktit. Hon upplever inte att sjukdomen är särskilt besvärlig, men givetvis skulle även den må bra av förändring.

Mattias är ingenjör och reser en hel del i jobbet, äter ute. Älskar att laga mat, men den har nog inte alltid varit så nyttig. Mattias har fler kilon att bli av med än Malin.

E är en pigg, frisk och aktiv kille utan viktproblem, men han har ett ganska gott öga till sötsaker, så även för honom kommer förändringarna att göra nytta. Dock blir det en liberalare variant för honom.

Förra söndagen träffades vi för en första genomgång. Jag gick igenom och förklarade principen med lågkolhydratkost, samt vad de ska äta. De får äta fritt inom dessa ramar, jag tror de fixar det galant. De är nämligen enormt taggade och fokuserade på förändring, så jag gav dem inga pekpinnar om ditten eller datten. Alla är olika, och ev individuella justeringar gör vi under projektets gång.

Sen rensades det!

PF1

Vi gick igenom kyl, frys och skafferi. Det fanns en hel del bra saker där, men nog fanns det en hel del att slänga. Som det här polska istéet:

PF2
Vi blev alla alldeles paffa när vi vände på förpackningen: andel kolhydrater: 95 gram/100 gr! 94,8 av dessa kommer från socker. Rakt ner i sopsäcken!

Den första veckan har gått relativt bra. Mattias som älskar att laga mat är lycklig över det faktum att han får göra det med allt sånt han tycker så mycket om! Halvvägs in i veckan var Malin ganska snopen – hon trodde nämligen att det skulle vara så mycket värre när det gäller sockersuget. På lördagen slog det dock till rejält under en tågresa. ”Alla äter ju på tåget! Chips, muffins, kakor -hela tiden!”. Malin hade förberett sig, och smaskade istället på oopsies och pannbiff. Det var tufft, men hon fixade det!

Här är Malins egna ord om den första veckan:

”Jag har aldrig lidit av min övervikt, men jag tycker det är jättetråkigt att handla kläder och jag tycker inte längre om att vara med på bild. Så lite lider jag kanske ändå, lite omedvetet … Men det som besvärar mig mest är mina blodsockerfall, både jag och sonen blir i princip aggressiva när vi är hungriga. Goa och glada annars, men om inte mat och sömn kommer i tid blir det konflikter, helt i onödan. Jag är också en chokladråtta, min nya favorit nu var Marabous stora kaka med salta mandlar. Mitt problem med chokladen är att det inte finns något stopp. Köper jag en sådan kaka så försvinner den, den kan liksom inte ligga i skåpet och man tar en bit varje lördag och kakan överlever flera veckor. Nej, swoop säger det så är den borta. Min lösning har varit att helt enkelt inte köpa choklad. Men så köper någon annan choklad och boom så har jag ätit en hel kaka igen. Det är ju lite sjukt. Men gott.

Nu efter en vecka med Bittes regler har jag redan märkt en skillnad i humöret, i går åt vi lunch sent för min mamma hade en läkartid klockan 13. Efter det åt vi på restaurang hela familjen. Klockan 14. Jag var hungrig, mer som ett kurr i magen. Ingen irritation, ingen ilska, inget sånt som jag känt vid hunger så länge … Vad jag också märkt är att magen mår bra. Jag har en sjukdom men jag tror också att jag varit lite gluten-intolerant eller något för jag springer inte på toaletten lika ofta som jag brukar och jag kan också vänta en liten stund innan jag i panik springer dit. Och det är supermärkligt – för förut har jag behövt gå på toaletten sekunden innan jag känner att jag behöver gå dit. Annars blir det kris och panik. Det gör heller inte ont i magen som det gjort innan toalettbesök.

Sockersuget kom först på sjätte dagen. Innan dess hade jag inte reflekterat över choklad alls. Men på tåget med smaskande människor i varje vagn och choklad/godis/muffins/bulle-doften tungt hängande över mig var det jobbigt. Jösses vad folk äter mycket på tåg. Jag åt mina pannbiffar och oopsies, längtade efter en sån där Marabou salta mandlar och googlade efter lchf-godis.

När jag kom fram köpte jag ingredienser och gjorde chokladmousse och fudge. Chokladmoussen blev i min smak JÄTTEGOD. Sonen tyckte den var äcklig. Fudgen tyckte alla var äcklig så den slängde vi bort. Jag ska googla vidare efter något annat recept att prova. Men chokladmoussen kan jag göra igen, när jag får för Bitte …

Det är fantastiskt att ha Bitte som coach. Jag skickar bilder från butiken och får hjälp. Jag skriver att jag är godis-sugen och hon ringer upp och peppar mig. När jag säger att jag är sugen på en favoritkaka ställer hon sig och försöker omvandla receptet till en lchf-vänlig variant.

Utan Bitte hade jag nog köpt den där Marabou salta mandlar vid det här laget. Den saken är klar.”

Mattias mår bra, men veckan har varit lite upp och ner:

”Eftersom jag tidigare testat att räkna kalorier, vägt maten, käkat bulgur och blandat pulver med blandat resultat så kände jag att nu var det dags att ta tag i alla kilon jag släpade runt på. Inte mådde jag bra heller.. Det som funkat bäst var när jag körde GI en sommar för 5 år sedan, gick ner 10 kg på 4 veckor! Sen for jag till Kanarieöarna och fick tillbaka de flesta kilona men i vilket fall så hade det funkat. Därför kändes det helt rätt att köra igång LCHF när Bitte föreslog det. Hur har då veckan varit? En blandning av eurofori, dålig smak i munnen och ont i huvudet. Men mest bra faktiskt Jag fick en riktig kick när jag insåg vad man får äta, for genast och handlade en massa mat och ställde mig i köket och testade nya recept. Till och med LCHF pannkakor finns det och goda var de också! Efter ett par dagar kom vardagen ikapp mig och tiden i köket blev lite mindre och därmed också baconoset mer påtagligt då det går snabbt och smidigt. Tredje dan med inslag av bacon kände jag att nu börjar det bli lite väl tradigt och då åkte turkiska yoghurten fram, egen rostad LCHF müsli och en skvätt grädde till. Gott! Men jag har inte bara lagat mat, jag har jobbat oxå å då äter man lunch på lunchrestaurang. Inte helt enkelt men jag tror jag fått till det ganska bra. Åkte dit på sockrade vispgrädde en dag på en pannkaka jag inte skulle tagit och det va inte gott, trodde aldrig jag skulle säga det men så va det. Fick ont i magen och dåligt samvete… Efter det har jag kört mest fisk på lunchen och det känns mkt bättre. Med en klick smör till. Överlag så är jag piggare nu – efter en dipp i mitten av veckan – än innan detta startade. Jag tycker jag mår bättre, det känns bra helt enkelt! Socker och godissug har jag klarat mig ifrån tycker jag, däremot saknar jag frukt. Vi har massa frukt på jobbet så det är ju lite tråkigt…”

Det här är utgångsläget och resultat efter första veckan för dem:

Malin
Längd: 178 cm
Vikt: 89 kg–>86
Midja: 105 cm–>102 cm

Mattias
Längd: 197 cm
Vikt: 127 kg–>124
Midja: 121 cm–>118

Jag har valt att fokusera på midjemåtten, de ligger båda för högt. Malins första mål är minus 10 cm, Mattias 11 cm. Båda har tappat tre cm i midjan och tre kilo på vågen. En bra start!

Nu går vi in i andra veckan. Malin har en hel del stress omkring sig, vilket triggar sötsuget och gör att motivationen kan dippa. Jag finns till hands för att peppa och stötta och komma med råd och tips.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *