Köttransonering, flygskam och kopruttar.

Jag har en särskild morgonrutin: jag vaknar (mycket tidigt), går på toa, glider ner till köket och gör en espresso, går upp till soffan och öppnar datorn. Först och främst kollar jag mejlen: vår målgrupp finns över hela världen, så det är inte alls osannolikt att ett gäng mejl har trillat ner i min burk under natten. De ska givetvis besvaras asap. Sen går jag vidare till Facebook. Har vi fått några frågor där, några meddelanden, hur har det gått för Hannas senaste live i serien om typ 1 diabetes och lågkolhydratkost?

Därefter kollar jag SvD, DN, Aftonbladet och Expressen. Sen blir det Nyhetsmorgon. Och jag blir mer och mer beklämd för varje dag. Miljölarm, klimatdito, vi får bara äta 14 gram rött kött per dag och helst inte alls för att jorden inte ska gå under. Och sen delas detta på sociala medier och kommentarerna haglar och ofta får vi lågkolhydratare en rejäl släng av sleven. För vi ääär ju såna klimatbovar 😛

Jag vill redan nu göra klart att vi självklart ska vara rädd om vår jord! Jag är dock – precis som en övervägande del av landets invånare – inte kapabel att avgöra vad som är rätt eller helt galet eller förstå mig på de vetenskapliga rapporterna som verkar tolkas precis som fan läser bibeln. Alltså: samma studie verkar kunna tolkas på flera sätt. Vilket ofta är fallet inom vårt gebit också.

Så jag tänker och funderar på mitt eget liv, vad jag gör som är en belastning respektive bra för både miljö och klimat. Och inser att jag typ gör allt fel jämfört med alla andra.

Men så tänker jag ett steg längre. Vad gör jag INTE nu för tiden? Har jag kanske gjort en insats på något annat sätt än de som läggs fram. Så här kommer min lista över saker jag inte gör alternativt gör och som jag faktiskt tror är riktigt bra för miljön:

  1. Jag köper aldrig färdigmat, lagar all mat från grunden. Enda “fusket” är konserverad makrill. Jag bidrar därmed inte till att driva matfabriker och förpackningsindustrin.
  2. Jag köper närproducerat. I Sverige köper jag svenskt, på Mallorca köper jag mallorcinska alt spanska produkter. I Sverige kan jag sträcka mig till att köpa nån avocado emellanåt (jag älskar nämligen såna). På Mallorca köper jag en hel del avocados, de odlas där. Och så kostar fyra stycken €2….
  3. Jag äter knappt någon frukt alls. Därmed bidrar jag inte till långa transporter. Till jul äter jag dock gärna ett par hederliga svenska juläpplen, på Mallorca kan det på sin höjd bli en lokalt odlad apelsin när det är säsong. Eller ett fikon jag kan plocka direkt från trädet.
  4. Jag handlar efter säsong.
  5. Jag väljer gräsbetat kött när det finns.
  6. På Mallorca köper jag antibiotika- och GMO-fritt kött.
  7. Jag köper alltid ägg från höns som fått gå fritt. Fast ibland är det lite svårt att bli klok på om de fått sprätta omkring inom- eller utomhus?
  8. Jag är ingen bra konsument i snacks- och godisföretagens ögon. Eller läsktillverkarnas. Däremot får jag kanske i mig sex små burkar Tonic Water Zero per år. En gin och tonic nån gång då och då är en mänsklig rättighet.
  9. Sopsortering då? Jag kämpar på så gott jag kan här hemma i Sverige. Jag är inte ofelbar, jag kan bättra mig. På Mallorca är jag JÄTTEDUKTIG! Där har man inga egna soptunnor, utan varje kvarter har ett gäng små containers för hushållssopor, glas, metall, papp, plast och trädgårdsavfall. Hur smidigt som helst!
  10. Jag använder minimalt med duschtvål, använder schampo/balsam mycket sällan. Smörjer mig nästan aldrig. Vill jag göra det så har jag en lotion från Weleda. Samma med ansiktet – Weleda. Håret: jag använder mycket sällan några produkter, ibland duttar jag i lite torrschampo för att få lite volym. Spray ett par gånger per år kanske? Alltså besparar jag miljön och klimatet massor av dumma kemikalier, förpackningar och transporter.
  11. På Mallorca använder jag 75 % av alla gånger jag handlar en matkasse som kan återanvändas i närmast det oändliga, tror jag. I Sverige: jag väljer mest pappkassar, tar plast när jag har tomt i soppåseförrådet.
  12. Jag äter kött. Ibland enbart kött. Kött från det land jag befinner mig i. Jag är en sån som är övertygad om att kopruttar faktiskt inte ställer till med något elände. Däremot köper jag inte kött från köttfabriker. Detta främst för att djuren behandlas som skit där.
  13. Jag läste i en krönika häromdagen att folk som tränar köper massor av onödiga produkter. Typ bars, proteinpulver, piller och tjafs. Jag äter inget sånt. Iofs tränar jag inte. Men skulle jag så vet jag att jag klarar mig finfint på den energi jag får från helt vanlig mat. Så: jag bidrar inte till tillverkning i fabriker, förpackningar och transporter.
  14. Jag har problem med mina ögon, det svenska klimatet är allt annat än bra för dem – luften är för torr. Därför är jag ofta på Mallorca. När jag är där slipper jag dutta i ögondroppar flera gånger per dag. Att mina ögon mår bättre innebär att även att jag har bättre motståndskraft mot ögoninfektioner–>jag slipper använda antibiotikadroppar–>min mage slipper krascha av antibiotikan–>jag håller mig pigg och frisk och kan jobba och göra nytta. PLUS att jag slipper gagna ett läkemedelsföretag.
  15. Med hjälp av en bra kost stärker jag min hälsa. Jag är alltså sällan sjuk. Minns inte när jag senaste åt någon medicin? Ett par huvudvärkstabletter kan det bli varje år. Är huvudvärken lätt hjälper det dock med en nypa salt.

Ok, jag slutar där. Många andra gör allt som jag inte gör: de äter godis, chips, dricker läsk, äter importerad frukt och grönsaker, köper färdigmat, duschar med tvål och schampo varje dag, de skiter fullständig i att deras scrub innehåller plastkulor, att deras hudlotioner innehåller massor av dumt och onödigt bös mm. De målar naglarna regelbundet eller gör gelnaglar. De köper färgglada flaskor med rengöringsmedel och tvättmedel som är fullproppade med mindre hälsosamma ingredienser, de använder “rumsspray” (hur sjukt är det?). En del skaffar massor av barn, något som ska vara bland det värsta man kan göra ur miljösynpunkt. Jag har bara två stycken. Varav en valt ett barnfritt liv.

Vad gör jag som anses vara riktigt dumt då? Jag flyger en hel del. Jag flyger mellan Mallorca och Sverige flera gånger per år. Jag ska flyga till London i maj. Varför flyger jag? Som jag skrev tidigare – min ögon mår inte bra i Sverige. När det är som värst går jag omkring som i en dimma. Och resan till London: jag ska på en hälsokonferens. Att sprida information och kunskap om hälsosam mat är i mina ögon en bra insats för både miljö och klimat. Ta alla personer med typ 2 diabetes som gått över till lågkolhydratkost och knappt tar ett piller efter ett tag. Eller folk med andra sjukdomar som sluppit all eller stora delar av sin medicinering. Förhoppningsvis leder detta i långa loppet till att det inte längre tillverkas massor av mediciner som ska förpackas i plast och papp och transporteras och konsumeras. Mängden ämnen som är skadliga för vattenlevande organismer och reningsverken inte kan ta hand om minskar. Osv.

Vad jag förstår är industrin en mycket större bov än flyget. T ex så släpper SSABs anläggningar i Oxelösund och Luleå ut över fem miljoner ton koldioxid per år. Totalt motsvarar stålindustrins utsläpp 2,5 miljoner Thailandsresor. När jag flyger till Mallis släpper jag ut 0,79 ton. Och ja, jag har börjat fundera på det där med att klimatkompensera. Kostar ett par hundralappar ner till Mallorca.

Jag kan nog tycka att folk på båda sidor i klimat- och miljödebatten skriker lite för högt och är för kategoriska. Själv är jag nog som svensken i stort: ganska förvirrad men gör helt enkelt så gott jag kan.

5 svar på ”Köttransonering, flygskam och kopruttar.”

  1. Tack för en väldigt bra sammanfattning. Och tack för att du får mig att inte känna mig så ensam i förvirringen! Får helt enkelt fortsätta göra så gott jag kan och fortsätta förkovra mig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *