LCHF-kryssningen

Så har jag då varit ut på böljan den blå (eller vit – mycket is var det!) och träffat en massa härliga LCHF-människor! Det är absolut en av de största behållningarna med kryssningen, det är skönt att umgås med andra likasinnade. Mycket roligt var att min kollega Hanna föreläste! Därför befann hon sig i Sverige för ovanlighetens skull. Mycket kul att kunna jobba IRL ibland 😀

Vi började med middag så snart vi klev på båten, buffé med LCHF-mat. På efterrättsbordet fanns osötad vispad grädde och bär samt chokladpudding. Det vetetusan om den var LCHF, faktiskt? Därefter begav vi oss till baren/discot och försökte träffa och prata med så många som möjligt. Tyvärr blir detta omöjligt när musiken kickar igång. #jagharblivitsågammalattjagvillpratapåkrogen

Efter en natt där ett gäng partygalningar tyckte det var en bra idé att ha efterfest utanför min dörr vaknade jag i vanlig ordning alldeles för tidigt. Som tur är öppnar restaurangen Grill House redan klockan 5, så jag fick mitt morgonkaffe och blev människa igen 😀

Först ut bland föreläsarna var Andreas Eenfeldt (numer Diet Doctor) som bl a berättade om den globala diabetesexplosionen vi kan förvänta oss. Fruktansvärt! Han informerade även om sitt bolag, och målet att nå ut information om kost och hälsa till så många människor som möjligt över hela världen. Beundransvärt mål. Och viktigt.

Därefter tog Peter Martin över. Han föreläste om funktionell medicin, hur intressant som helst! Han tar ett helhetsgrepp på sina patienter som saknas inom den konventionella vården. Jag blev supersugen på att göra alla tester han erbjuder. Ska bara vinna på Triss först 😉 Skämt åsido, hade jag kroniska problem skulle jag lätt betala för att få hans hjälp.

Innan lunch föreläste Ann Fernholm från Kostfonden. I år fokuserade hon på cancer, mycket intressant!

Lunchen åt vi på Grill House. De hade ett specialerbjudande till oss LCHF:are. MYCKET gott!

Eftermiddagen var uppdelad i två olika pass: antingen med inriktning på viktnedgång eller diabetes. Jag valde det sistnämnda eftersom både Hanna och Patrik Olsson skulle föreläsa.

Det var första gången Hanna föreläste på svenska. Det gick så klart galant!

Jag valde att skippa paneldiskussionen och satte mig istället utanför konferensrummet och träffade några trevliga medpassagerare där. Bl a Elisabeth som jag haft kontakt med på FB ett tag men aldrig tidigare träffat. Det är så kul när folk kommer fram och hälsar!

Sist på agendan var en fikapaus där vi serverades en liten tallrik med olika ostar, en god kräm och lite grönsaker. Samt bröd?!

Ett stort tack till Margareta Lundström och Karin Eldh som arrangerade LCHF-kryssningen för elfte året i rad – mycket bra jobbat!

 

Vill du lära dig med om LCHF och kvinnohälsa? Då ska du följa med mig och Hanna till KetoLadies på Mallorca! En långhelg fylld med massor av kunskap, god mat, nya vänner, glädje och VÄRME!

Har ”Du är vad du äter” något som helst existenberättigande?

Häromdagen sög jag i mig avsnitt nr 2 av säsongens ”Du är vad du äter”. En kraftigt överviktig tjej som bara åt en gång om dagen (och då skitmat) och inte rörde på sig mer än nödvändigt skulle få en hälsosam livsstil.

Rensning av kylskåp och frys – ut med Coca-Cola och glass. Det klassiska bordet där all o-mat ligger huller om buller och huvudpersonen får äcklas över sin egen livsstill. Kostrekommendationen: ät grönsaker, kyckling, fisk och drick en ingefärashot varje morgon.

Sen massor av småklipp, mestadels från gymmet, filmade med mobilen av tjejen själv.

Slutet: tjejen vägs och mäts och allt har minskat och hon är pigg och mår bra. Vilket självklart är toppen.

Men så slår det mig: vad gör det här programmet för nytta? Lär vi oss något? Nä. Vi får inte veta ett dugg om hur och varför. Allt måste iofs inte vara till nytta! Fast nog kan vi ställa lite högre krav på utbudet?

Det som egentligen upprör mig mest är att vi fortsätter att se program som dessa år efter år. Samt alla andra superbilliga produktioner som produktionsbolagen tjänar massor av pengar på. Ta t ex Tunnelbanan (som jag sett kanske tre gånger) har ju samma innehåll hela tiden, det är bara personerna som byts ut. Gränsbevakarna ett annat – samma visa där: folk som smugglar med sig mat, ex-fångar som förhörs, det letas droger.

Varför satsar inget produktionsbolag på en serie om livsstilsförändringar där vi får lära oss något? Svaret är troligen (sorgligt nog) att vi tittare inte frågar efter det. Vi orkar inte ta in något på någon djupare nivå, utan vill bara matas med något lättsmält.

Det är samma sak med många av nyheterna i tidningarna. När någon får en mask i frukostflingpaketet och det får större rubriker (glöm inte den obligatoriska selfien med putmun som får illustrera den artikeln!) än att hundratals dödats i någon terrorattack i Syrien så är något jäkligt snett.

Men det är väl med detta som med politiker: vi får vad vi förtjänar.

 

Vill du LÄRA dig något om kost? The Low Carb Universe har två event på Mallorca i år: KetoLadies och LCU18.

Fullspäckade med föreläsningar och workshops!

I kväll blir det fiskgryta

I går blev jag jättesugen på min egen fiskgryta (recept)! Den skiljer sig inte mycket från andra friskgrytor. Förutom på en punkt: jag gör en spansk tomatsås till den. Tomate frito kallas denna himmelska sås och jag lärde mig göra den under året vi bodde på Mallorca. Se till att göra den på ordentligt mogna tomater för bästa resultat.  Här hittar du receptet!

Den tar en stund att göra, så den förbereder jag under dagen när jag behöver en paus från jobbet vid datorn.

En spansk sås passar extra bra idag då vår spansktalande KetoLadies-föreläsare Ximena de la Serna fyller år! Fast hon kommer att föreläsa på engelska 😉 Hon har själv ätit sig fri från PCOS med ketogen kost och har även hjälpt massor av kvinnor som lider av samma sjukdom.

Till fiskgrytan tänker jag ta ett glas Privat, en cava som innehåller mindre än 3 gram socker per liter.

Foto: Christin Philipson

 

 

 

 

Storföretag satsar på att förbättra de anställdas hälsa – påverkar aktiemarknaden

Det här är riktigt häftigt! Jätteföretagen Amazon, JPMorgan och Berkshire Hathaway meddelade häromdagen att de tänker starta ett företag vars mål är att förbättra de anställdas hälsa.

Då sjönk värdet för sjukvårdsrelaterade aktier på börsen 😀 Sjukförsäkringsbolag, läkemedelstillverkare, apotekskedjor mm sågs plötsligt som mindre intressanta investeringar.

Förhoppningsvis kan detta fungera som ett wake-up-call. Tänk om fler företag följer efter och storsatsar på förebyggande hälsovård för sina anställda? Tanken på vad som kan komma att hända då är nästan hisnande!

https://www.marketwatch.com/story/amazon-berkshire-hathaway-and-jpmorgan-health-initiative-send-industry-shares-plummeting-2018-01-30

EDIT 180202:
Jag har hitta lite mer info om detta nu. Tydligen ligger fokus först och främst på att förbättra tekniken, att göra vårdkedjan kortare och effektivare för de anställda. Typ se till att de inte blir sjukare än nödvändigt/sjukskrivna så länge. Inget fel med den ambitionen. Däremot understryker företagen att de inte riktigt vet hur projektet kommer att utvecklas, de går in i det med öppet sinne. Förhoppningsvis innebär detta att man kanske tittar lite mer på en mer konkret förebyggande hälsovård: att folk blir så lite sjuka som möjligt istället för att bli friska snabbare, helt enkelt.

 

Intresserad av keto och kvinnohälsa? Kom till KetoLadies!

Nio år på LCHF

Nu i januari har jag ätit LCHF i nio år! Den här kostmodellen blev snabbt något mycket naturligt och lätt för mig, och jag har inga planer på att sluta. Någonsin. Men vad har hänt under de här nio åren? Både vad gäller mig själv och omgivningens inställning och attityd. Och är jag lika superstrikt nu som i början?

Kolla på videon (på engelska) här nedan där jag svarar på dessa och andra frågor och delar med mig av några tips och råd!

 

Diabeteskokboken för män(niskor)

Jag köper aldrig kokböcker nu för tiden, de flesta recept jag testar hittar jag i olika receptgrupper på Facebook. Men när jag fick ”Diabeteskokboken för män” (Pagina Förlag) av Birgitta Höglund och Lars-Erik Litsfeldt i mina händer så klack det till i mig! Den här kokboken verkar som skriven för mig – enkla, rediga recept med icke-krusidulliga (fast ändå jättefina!) bilder talar till mig. Jag bryr mig nämligen inte ett dugg om hur min mat ser ut. Jag vill att den ska vara god!

Jag blir jätteinspirerad när jag bläddrar i den och har bestämt mig för att testa flera av recepten, t ex rimmad fläsklägg och blomkålsstomp, ugnsbakad lax med pestotäcke, pepparsås mm. Däremot hoppar jag över kålpuddingen. Jag gör nämligen världens godaste kålpudding själv 😉

I början av boken får man lära sig en del om typ 1- och typ 2-diabetes, insulin, om olika näringsämnen, statiner, sex (diabetes kan påverka) och lite till. Men boken vänder sig långt ifrån till enbart diabetiker. Den är lika bra för icke-diabetiker som vill göra vad de kan för att undvika typ 2-diabetes eller folk som helt enkelt bara vill äta mat som är bra för hälsan i stort. Jag hoppas att de icke-diabetiker som köper boken tar till sig även denna del av boken då det kan vara lite si och så med kunskapen om diabetes.

Det finns nog en del som retar sig lite på bokens namn, men att boken heter som den heter är egentligen helt ointressant. Den utgår från Lars-Erik själv och hur han äter för att hålla sin typ 2-diabetes i schack. Och han är ju man. Varken Birgitta eller Lars-Erik är förresten tappade bakom någon vagn – de visste säkerligen vad de gjorde när de satte titeln 😉

Boken ser jag som en lämplig present till den som tycker att LCHF verkar krångligt. Eller den som får prestationsångest av alla superstylade matbilder! Och självklart kan du köpa den till dig själv.

Vid en snabb googling ser jag att boken finns att köpa hos alla stora nätbokhandlarna. Jag länkar inte till någon särskild, googla för att hitta den som har bästa priset!

Fast stöd gärna en bokhandel IRL, de har det ganska tungt nu för tiden.

 

Sugen på att lära dig mer om LCHF för kvinnor? Klicka på bilden här nedan!

Go with the flow!

En sak jag lärt mig de senaste åren är att det inte går att planera sitt liv ner på pilleduttnivå. Sedan jag accepterade att jag inte kan ha hundraprocentig kontroll har jag fått vara med om massor av skoj! Jag har varit öppen för att prova nya saker, jag har gått mycket på magkänsla, utmanat mig själv. Det har ibland varit som att åka slalom: det har gått åt höger, en annan gång åt vänster. Men det har hela tiden gått åt rätt håll! Och med en tydlig röd tråd: kost och hälsa. Så jag irrar inte runt helt planlöst här i livet 😀

I december avregistrerade jag NutriAvans som företag, jag arbetar inte längre med kostrådgivning. Det är få förunnat att kunna livnära sig på det yrket. Istället satsar jag fullt ut på The Low Carb Universe och jobbet för Kostfonden. En kombination som känns mycket bra. Och Kostfonden är ett ypperligt exempel på att ingen ansträngning är bortkastad! För drygt fem år sen läste jag Ett sötare blod av Ann Fernholm och blev mäkta imponerad. En kund jag hade i min kortlivade butik i Mörby Centrum känner Ann och det ena ledde till det andra och nu jobbar tillsammans med henne för Kostfonden. Kul!

I övrigt dras jag med en fet jet lag. Två veckor i solen i en helt annan tidszon sätter sina spår på sömnen. Två veckors lata dagar i solen sätter även sina spår på vågen 😉 Goda drinkar, alldeles för mycket god mat, inget 16:8 och massor av slappande… Väl hemma är jag dock direkt på banan igen. Jag gör inget speciellt, jag bara gör som vanligt: äter strikt lchf. Jag är trygg i den livsstil som jag haft sedan januari 2009. Och därför fixar jag att hoppa över skaklarna ibland.

Nu ska jag iväg och handla, finns inte mycket i kylskåpet eftersom vi varit borta på semester. Ägg och smör står högst upp på inköpslistan – det är nog de bästa livsmedel som finns 😀

Bilden här ovan visar en av alla supergoda maträtter jag åt under semestern. Smörindränkt hummer med den godaste cole slaw jag någonsin ätit!

Roligt och matnyttigt om bönor

När man får intresse för något som man under alla tidigare år aldrig brytt sig om eller faktiskt bara fnyst åt, så är det som att öppna en skattkista som man ivrigt kastar sig över och börjar rota runt i. Så är det just nu för mig och bönorna. En googling ger gott resultat och information om bönor ur allehanda perspektiv. Jätteroligt!

Men först tittade jag i min egen kokbokshylla. Där står nämligen ett exemplar av ”Kok-Konsten” från 1891 av C. E. Hagdahl, kallad ”den svenska kokkonstens fader”. Givetvis ville jag veta vad denna matguru skrivit om bönor! Förutom ett flertal bönrecept, hittade jag detta:

Det första jag lärde mig där var att torra bönor som ska kokas ska läggas i kallt vatten.

Hr Hagdahl menar att grönsaker är sådär när det gäller näringsvärdet, men även att ärter, lins och bönor gör ett ”lysande undantag” och är förstklassiga bland våra födoämnen. Han menar även att felaktig beredning är boven i dramat om man får väderspänningar. Detta löses dock enkelt genom att göra puré av bönorna.

I ”Husmoderns rådgivare” från 1926 av Kerstin Wenström hittar jag inga recept på bönor, däremot står det hur man odlar några av de vanligaste sorterna. Samt att kokvattnet från vita bönor är utmärkt att tvätta ömtåliga tyger i!

När jag googlade var nedanstående det jag fastnade för:

I ett examensarbete – Svenska baljväxter från förr – en sensorisk beskrivning – får vi lära oss lite historia om sex olika bönor.

Jag har trott att bönor endast odlats på Öland och i Skåne. Men tydligen har jag trott fel! Även i Dalarna, Uppsala, Bohuslän och Västergötland har man odlat bönor.

Sedan snubblade jag över en jättebra sammanställning av koktider och blötläggning av bönor, linser och ärtor. Suveränt! Du hittar det hos Landleys kök.

I en artikel i Jordbruksaktuellt lärde jag mig bl a detta:

Man har hittat arkeologiska fynd som tyder på att vi åt en hel del ärtor så tidigt som på medeltiden och att bönor utgjorde en stor del av kosten på 1000-talet. Då åt man sorter som inte är så vanliga i dag, ett exempel är gråärt men även åkerbönan var viktig.

Häftigt! Jag trodde att vi började med bönor på 1600-talet, men det var alltså ännu tidigare.

Slutligen en text från Gröna Rader om bondbönan: Bondböna – från basföda till delikatess. Där kan du lära dig allt om just bondbönan. Historiken, favism, hur de odlas mm.

Kul, va! 🙂

Vågar du misslyckas?

Författarna och föreläsarna Christina Stielli och Mia Törnblom har startat en pod tillsammans: Självklart. Lyssnade precis på det senaste avsnittet som handlar om att misslyckas: ”När det går åt helvete.” Hur bra som helst!

De berättar om sina egna misslyckanden, hur de reagerat/agerat och vad de lärt sig av dem. Deras budskap rör just det sistnämnda: misslyckas man, ska man se till att få ut något av det – att lära sig något, helt enkelt. För det är ju lätt att älta misslyckanden, men så klart inte särskilt givande.

Jag har misslyckats massor av gånger och varit i världsklass när det gäller ältande. Sen vände det, vet inte riktigt hur och varför, dock. En anledning är nog åldern. Saker som skulle stört mig enormt som ung bryr jag mig inte om idag. Jag har väl fått lite perspektiv med åren, antar jag.

Det som väl skulle hamna under rubriken ”Stora misslyckanden” i mitt liv de senaste åren är min satsning på webbshop och butik. Dock var jag helt på det klara med att det skulle kunna gå åt pipsvängen innan jag satte igång, så jag ser det inte riktigt som ett misslyckande. Men trist, så klart.

Jag har valt att se den satsningen som något jag var tvungen att göra. Mycket för att stilla min nyfikenhet! Hade jag inte gjort det, hade jag idag grämt mig över att jag inte vågade. Och vad gav det mig då? Jag fick kontakt med Patrik Olsson och började engagera mig i Smarta Diabetiker. Det kan jag givetvis inte ångra! För jag har lärt mig massor om diabetes, kost och hälsa. Jag fick även kontakt med Ann Fernholm och det har lett till att jag idag jobbar för Kostfonden. Inget jag är ledsen över, precis 😀

Ps! Du är väl månadsgivare? Om inte – registrera dig här!

Har du misslyckats rejält med något? Hur tänker du kring det?

Edward Blom – min nya hjälte

Jag har alltid gillat Edward Blom! Hela hans person liksom utstrålar livsglädje och -njutning 🙂 Nu har han i mina ögon uppnått hjältestatus med en krönika i Nyhetsmagasinet Fokus – Varför måste mys betyda socker?

Läs den.

Att personligheter som Edward Blom öppet tar ställning mot socker betyder oerhört mycket. Jag hoppas att han får med fler på tåget!