Oatly, kineserna och lite till

Förra veckan skrev jag ett inlägg på Facebook efter ett besök inne i Stockholm. Det kommer här igen för att ni ska få bakgrunden till detta inlägg:

“Har precis varit hos min tandläkare inne i stan. På väg till t-banan dök denna jätteposter upp. Höll på att sätta min nya krona i halsen.

Det står att om man går över till havremjölk så minskar man utsläppen av växthusgas med 75 %. Jag såg inte i jämförelse med VAD, men jag utgår i min enfald ifrån att det är mjölk de avser.

Ok. Ta vanlig hederlig mjölk: skaffa kossa, släpp ut kossan att beta gräs (på icke odlingsbar mark helst, vilket är det allra vanligaste som jag förstått). Ta in kossan i ladugården, mjölka henne. Mejeriet kommer och hämtar och konsumenförpackar och kör ut till butikerna.

Havre: bonden kör ut sin traktor och meckar inför sådden. Havren växer, kanske släpper hen ut lite bekämpningsmedel också. Konstgödsel behövs kanske? Bonden kör ut sin traktor och skördar havren. Körs till kvarn/fabrik där den mals och blandas med vatten. Man tillsätter även enzymer. Fråga mig inte varför, men en gissning är att drycken är svårsmält annars? En del havredrycker innehåller en del annat också, typ solrosolja (blä) och stabiliseringsmedel. Drycken konsumentförpackas och körs ut till butikerna. Den kan förvaras i rumstemperatur så länge den är oöppnad, så eventuellt tar den omvägen via en grossist.

Folk får dricka vilka dumheter som helst, jag bryr mig ärligt talat inte. Men det här “miljöargumentet”? Vari ligger kossans belastning? Och glöm inte hennes supermumsiga bajs som blir till gödsel!

Jag kan för mitt liv inte förstå hur man lyckats göra kossan till en miljöbelastning. Köttfabriker? Absolut! De matas med fel saker och tillbringar livet på ett helt annat sätt än en lycklig kossa ska leva. Ska vi dricka mjölk och äta kött ska det vara från kossor som levt som kossor ska leva.

Och tänker man på djuren: ingen behöver dö för att vi ska få vår mjölk. När bönderna är ute på åkrarna och jobbar stryker massor av smådjur med.

Vill man varken det ena eller det andra: drick vatten.

Det var det hela. Tack.”

Det är helt klart inte bara jag som reagerat på reklamen. Här kommer några exempel på reaktioner:

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/K31LoX/riksdagsledamotens-raseri-mot-oatly
https://www.facebook.com/spannmalsodlarna/photos/a.528144827199240/2851520264861673
http://www.blt.se/ledare/spola-oatlys-hyckleri-drick-mjolk/

Sen fick jag höra att Kina återfinns bland Oatlys ägare. Hur stor ägarandel de har vill Oatly inte uppge. Det här fann jag på allabolag.se:

Så här står det på Verlinvests hemsida. Tyvärr inget om ägarandelar där heller.

Vad vill jag säga med detta då? Att du inte ska dricka havredryck? Som jag skrev i mitt Facebookinlägg så kunde jag inte bry mig mindre om vad folk dricker. Det jag reagerar på är klimatargumentet. Det smakar lite illa i munnen (precis som havredryck…) när ägarna i form av den kinesiska staten ju inte direkt är kända för att tänka vare sig miljö eller mänskliga rättigheter. Det hjälper inte hur många gånger Oatly skriver att de på intet sätt står bakom någon form av kränkning av de mänskliga rättigheterna (vilket jag absolut inte finner någon som helst anledning att tveka på). Men skiten trillar över på dem, vi människor fungerar så.

I samma koncern ingår även köttproduktion. Allt ifrån uppfödning till slakt till baconpaketet som ligger i kyldisken. De som väljer Oatly av djuretiska skäl borde ju sätta denna dryck i luftstrupen när de får veta det?

En generaltabbe som marknadsförare är ju för övrigt att racka ner på en konkurrent – man ska framhäva sin egen produkt istället.

Och nej, jag är varken emot veganer eller havredryck. Jag är för valfrihet. Och schyssta marknadsföringsmetoder.

En liten tanke gnager dock i mig: vi som nu upprörs över Oatlys annons kanske spelar dem i händerna med våra skriverier. All PR är bra PR, liksom. Men jag tar den risken 😉

Hittepåmat – hur dumma är vi?

Vad du än äter för kost – vegansk, ketogen, Viktväktarna, Medelhavsdiet, tallriksmodellen eller inte bryr dig alls: ät bara RIKTIG mat!

Äter du en kost som anses hälsosam och samtidigt trycker i dig knasigheter med onödiga konstigheter? Det finns en uppsjö av färdiga produkter – bars, smoothies, kakor, energidrycker, godis mm – som kanske är “godkända” enligt din kostmodell, men jag skulle absolut inte kalla dem för “hälsosamma”.

Riktig mat har ingen innehållsförteckning. Riktig mat har inga snygga förpackningar med förföriska budskap. Riktig mat behöver inget av det. Varför manipulera något som är bra från start?

Som ägg.

Här kan du läsa artikeln om “äggen”. Samt brista ut i skratt eller gråt över uttalanden som t ex “Eggs cause more cancer than processed red meat. And processed red meat is on the World Health Organization’s class 1 carcinogen list,”. Mycket ska man höra …

Växtbaserade stekta ägg. Jag tar mig för pannan och suckar högt för mig själv. Kollar innehållet: GMO-fri sojabönsprotein, GMO-fri sojabönskal, ärtfiber, ärtstärkelse, solrosolja, paprika och morot. Låter ju inte så farligt. Förutom den där solrosoljan, då. Samt, i mina öron, enormt onödigt.

Om du valt att inte äta ägg – fine. Om du gjort det valet med tanke på djurens och miljöns bästa och väljer att äta dessa hittepå-ägg – det vetesjutton. Jag har ingen aning om hur dessa “stekta ägg” produceras, men helt klart är ju att de produceras.

För att någon som vägrar äta riktiga ägg ändå ska kunna äta ägg så sätts alltså en hel process igång. Odla alla ingredienser. Transportera dem. Mecka ihop dem i nån fabrik. Förpacka. Leverera.

Ställ det mot detta:

Ha en höna. Ge henne det hönor ska äta. Hon lägger ägg. Plocka ägget. Ät det. Eller gå till din lokala handlare/bonde och köp ägg. Från frigående och glada hönor som fått picka runt och bada i sand.

Eller alternativet: Odla alla ingredienser eller köp dem i en butik. Ät. TADA!

Nu är jag inte ute efter att såga folk som gillar fejkägg vid fotknölarna. Jag är ute efter att visa att vi går över ån efter vatten i så många fall när det gäller maten. Oavsett vilken sorts kost vi äter. Vi är så lurade. Vi inbillar oss att saker som passerat genom en fabrik är bättre än originalen. Min “egen” kostmodell, lågkolhydratkost/keto, är långt ifrån skonad. Finns det en chans att tjäna pengar så kommer någon att vilja göra det.

Tro mig, jag förstår att man köper halvfabrikat och färdigrätter. Kanske för att man helt sonika är lat. Eller pga tids- och pengabrist (mat av sämre kvalitet är billigare). Har själv varit där som fattig student och sliten småbarnsmamma. Men så här i efterhand tänker jag att den snabba och billigare lösningen inte förbättrade min situation på något vis. Vad gäller tidsaspekten t ex, så tror jag att vi måste tänka om och börja prioritera matlagning. Riktigt mat ger bra näring och man orkar mer, helt enkelt. Och handen på hjärtat: visst sjutton kan vi ta en halvtimme från tv:n och datorn för att laga mat? För min egen del hade det troligen inneburit att jag hade fått mer energi och därmed bättre förutsättningar för att orka med livet med universitetsplugg och småbarnsliv.

Belinda Fettke: Bakgrunden till anti-köttbudskapet

Belinda Fettke var en av föreläsarna på The Low Carb Universe 2018. Hennes föreläsning fick oss alla att tappa hakan. (Här kan du läsa om den!) Var det hon påstod verkligen sant? Att det är en kyrka i samarbete med mäktiga och stora organisationer som står bakom kostråden? Att de påstår att det är Gud som sagt att vi ska äta en växtbaserad kost, fri från kött?! Det kändes enormt långsökt. Men nånstans var det även som om vi alla fick en aha-upplevelse. För hon lyckades knyta ihop alla trådar.

Det handlade alltså om bakgrunden till dagens moderna kostråd, vad som satte igång fetträdslan och kritiken mot kött. I grunden var det, enligt Belinda, en religiös ideologi som låg bakom detta. Hon visade upp underlag för alla sina påståenden, de kom från kyrkan (Sjundedagsadventisterna) själv och dess samarbetspartners. Det hon påstår är alltså mycket väl underbyggt.

Belinda har lagt ner ett gediget arbete under flera år för att kartlägga grunden till de officiella kostråden. Nedan hittar du hennes senaste artikel i ämnet på svenska (här är originaltexten). Artikeln innehåller en mängd länkar – jag rekommenderar dig att klicka på dem då de ger både stöd och förklaringar till det Belinda skriver. Om du tycker att något i min översättning är otydligt eller felaktigt: skriv en kommentar så ska jag titta närmare på det!

“Växtbaserad” står inom citationstecken. Belinda gör så eftersom Lifestyle Medicine och the Dietitians Association of Australia enligt henne använder det begreppet som en sorts förskönande omskrivning av veganism.

I texten nämns “Garden of Eden-dieten” flera gånger. Jag har inte hittat någon “officiell” förklaring på vad den innebär. Genom att kolla lite här och där har jag kommit fram till att den fokuserar på frukt och grönsaker, och utesluter processad mat, animalier och oljor, samt anses vara den kost vi ska äta enligt Gud. Har jag skrivit “Edens lustgård”, så är det Adam och Evas tänkta hemvist som avses.

Ang Lifestyle Medicin: när jag skrivit det på Engelska avses organisationen, när det är begreppet som avses har jag skrivit livsstilsmedicin.

Jag har för övrigt inte fått betalt för att översätta texten, jag har gjort det helt gratis och på eget initiativ (Belinda har givetvis sagt att det är ok). Varför har jag gjort då lagt ner en hel del timmar på att göra det? Det är för att jag vill att så många som möjligt ska se vad som uppenbarligen pågår över våra huvuden och bakom våra ryggar. Särskilt som det handlar om vår hälsa! Jag vill uppmana till kritiskt tänkande, källkritik och att man inte ska svälja allt rakt upp och ner – vad det än gäller. Kanske är även något i Belindas text uppåt väggarna – kanske stämmer allt till hundra procent. Själv tror jag absolut att det ligger en hel del sanning i det hon lägger fram, särskilt med tanke på allt bakgrundsmaterial som stärker det hon påstår. Men även för att Belinda själv är allt annat än uppe i det blå. Hon är tvärtemot lugnt, balanserad, saklig och mycket samvetsgrann.

Till sist: jag är den första att skriva under på Belindas disclaimer längre ner i hennes text. Se inte detta inlägg som att jag debatterar mot veganism eller religion. Jag är inte emot religion, jag är inte emot det ena eller andra sättet att äta. Jag anser att vi ska få välja själva. Valfrihet är heligt för mig.


LMEd – ett recept på energibalans för att få folk att ‘röra sig mer och äta mindre … kött’

En religiös ideologi, med anti-köttagenda, har under de senaste hundra åren samarbetat med livsmedelsindustrin för att de med gemensamma krafter ska påverka utvecklingen och implementeringen av växtbaserade kostråd med låg fetthalt och högt kolhydratinnehåll.

När religiös ideologi och ägarintressen går samman blir det en mycket mäktig allians.
Belinda Fettke

Coca-Cola fortsätter med sin finansiering av “branschvänlig” forskning och dito initiativ, under namnet Exercise is Medicine – allt för att se till att fysisk aktivitet framställs som lösningen på fetma och icke-smittsamma sjukdomar.

The Lifestyle Medicine Education Collaborative (LMEd)

Lifestyle Medicine Education Collaborative (LMEd) grundades på denna premiss, men får även draghjälp av den ‘växtbaserade’ Garden of Eden-dieten, under varumärket  Lifestyle Medicine. Målet är att utveckla en global läroplan för att säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonal skriver ut recept på energibalans (min anm: alltså kalorier in/ut) för att få människor att “röra sig mer och äta mindre … kött.”

Trots att de två parterna till synes har motstridiga agendor när det gäller folkhälsan, så har de på något sätt lyckats väva samman religiös ideologi och företagsintressen för ett enda syfte och blivit så hoptrasslade att det nu är svårt att föreställa sig dem separerade.

Dessa mäktiga allierade blir allt populärare, något som kommer att ge stora konsekvenser för vår vård i framtiden …

Risken är att resonemanget om ”energibalans” lägger ansvaret för dålig hälsa på den enskilde individen, och att man därmed avleder fokus från oron för skador orsakade av sockerhaltiga drycker och bearbetade livsmedel.

Den officiella demoniseringen av mättat fett i den amerikanska McGovern-rapporten från 1977, och efterföljande “Dietary Goals for the United States”, påverkades starkt av Sugar Research Foundation (amerikanska sockerindustrins handelsorganisation) och Sjundedagsadventisternas ideologi.

Senator George McGovern var nära vän med Nathan Pritikin, en adjungerad professor vid Loma Linda University, som läste Ellen G White’s skrifter på 1940-talet och blev en högljudd förespråkare för “växtbaserade” dieter med låg fetthalt. Adventisten Hans Diehl, grundare av CHIP (Complete Health Improvement Programs), var chef för utbildning och forskning vid Pritikin Longevity Center från 1976.

Nick Mottern, senator McGoverns medhjälpare, sägs ha varit adventist och vegetarian när han skrev kostrekommendationerna för USA år 1977 (läs mer om det här).

Fetträdslan arbetade sig in i de medicinska läroplanerna på 80-talet, och har sen dess lärt generationer av medicinsk personal att vara rädda för kolesterol – ett ämne som är så livsviktigt att våra kroppar själva tillverkar det.

Om du inte hade något kolesterol i kroppen hade du inga celler, ingen benstruktur, inga muskler, inga könshormoner, inget reproduktionssystem, ingen matsmältning, ingen hjärnfunktion, inget minne, inga nervändar, ingen rörelse … inget mänskligt liv.
Zoe Harcombe, PhD

LMEds medicinska läroplan upprätthåller inte bara demoniseringen av mättat animaliskt fett, avsikten är även att framställa animaliska proteiner som onda, särskilt rött kött.

Australasian Society of Lifestyle Medicine (ASLM) driver för närvarande på att australiska medicinska skolor ska anta den amerikanska LMEd-läroplanen, vilket är oroande …

LMeds målgrupp är läkarstudenter, med syfte att göra dem till “effektiva mästare på livsstilsmedicin, vilkas engagemang i läroplanen kommer att leda till att fler medicinska skolor antar densamma och ökar det nationella samarbetet.”




Till exempel, vi träffade professor Eddie Phillips (Harvard) och Dennis Muscato från Lifestyle Medicine Education Collaborative (LMed) för att diskutera sätt för att positionera Lifestyle Medicine-utbildning i medicinska skolor, specialistutbildning och kurser för allierade hälsoutövare i Australien och Nya Zealand. Det är här det internationella nätverket visar sitt värde. ASLM har möjlighet att använda sig av det arbete som redan gjorts i USA, t ex utvecklandet av läroplanen, istället för att uppfinna hjulet på nytt. Vår satsning på Lifestyle Medicine-utbildning ”downunder” stärks om det speglar framgångsrika närmanden mot medicinska skolor utomlands.

Tänk dig: OM den ‘växtbaserade’ vegandieten Garden of Eden, med Coca-Cola därtill, kommer att utgöra grunden för nästa generations medicinska utbildning? När kommer skadorna av demoniseringen av animaliska proteiner och fetter att förstås. Hur kommer vi någonsin att vända den hotande hälsokatastrof som säkerligen kommer att bli följden?
Belinda Fettke

Coca-Colas mål är att kontrollera diskussionen kring offentliga policys och att påverka konsumentval genom att nyttja initiativ som Exercise is Medicine ™ (EIM), Physical Activity Networks (PAN), Kinas Take10 för barn, och det mest ambitiösa av allt, det nu nedlagda Global Energy Balance Network (GEBN), via världsomspännande plattformar som International Life Sciences Institute (ILSI).

Bild från keepfitnesslegal.crossfit.com.

Exercise is Medicine™

Läkaren Robert Sallis var ordförande för American College of Sports Medicine (ACSM) när han grundade Exercise is Medicine ™ (EIM) år 2007 med Coca-Cola Company som första företagspartner, i ett “globalt partnerskap för att uppmuntra läkare och hälso- och sjukvårdspersonal att förskriva träning som medicinsk behandling.”

Som det står på Coca-Colas hemsida; ”Coca-Cola Company ger bidrag, grundstöd och marknadsföringshjälp till initiativet (EIM), som nu finns i 43 länderinklusive Australien.

Läkaren Edward Phillips grundade Institute of Lifestyle Medicine (ILM) år 2007 vid Harvard University, baserat på Exercise is Medicine ™ och med finansieringsstöd från Ardmore Institute, en filantropisk stiftelse som stödjer adventisternas hälsoreformbudskap. www.fullplateliving.org

Edward Phillips är inte bara aktiv i det verkställande råd som utvecklade och leder det globala initiativet Exercise is Medicine ™, han är även medförfattare till ACSM: s Exercise is Medicine ™ Clinician’s Guide to the Exercise Recept (Lippincott, 2009) och ordförande för Excercise is Medicine ™s utbildningskommitté.

The Lifestyle Medicine Education (LMEd) Collaborative

LMEd Collaborative medgrundades år 2013 av medlemmar av EIMs rådgivande kommitté, Edward Phillips och Jennifer Trilk, MD. LMEd-teamet har aktivt marknadsfört och introducerat Exercise is Medicine™, under ‘Lifestyle Medicine’-paraplyet, till medicinska skolors läroplaner i USA.

Lifestyle Medicine – varför ska vi oroa oss?

Lifestyle Medicine baseras på sjundedagsadventisternas ideologi och tron på att en ‘växtbaserad’ vegansk Garden of Eden-diet, bestående av frukt, nötter och frön, är den av Gud utnämnda kosten för människor.

Adventisthälsoreformens principer, som kyrkans grundare Ellen G White fick i en vision 1863, främjar askes (självförnekelse) för moralisk, fysisk och andlig hälsa. Hon hävdade att Gud sagt till henne att fläskkött var ett giftigt, stimulerande medel, så skadligt (om inte skadligare) än alkohol eller tobak, när det gäller kroppslig lusta och djuriska tendenser att det skulle leda män, kvinnor och barn till den avskyvärda handlingen “självbefläckelse” (onani ).

The Christian Association of Lifestyle Medicine/American College of Lifestyle Medicine

The Christian Association of Lifestyle Medicine (CALM) bildades officiellt på Loma Linda Universitys campus, en institution ägd av sjundedagsadventisterna, tidigare känd som College of Medical Evangelists (1906 – 1961).

Christian Association of Lifestyle Medicine (CALM) blev officiellt American College of Lifestyle Medicine (ACLM) i början av 2004.

Alla nio chefer i organisationen, och dess direktörer, var sjundedagsadventister och likaså de organisationer som de var i linje med.

År 2004 listas på ACLM: s hemsida resurser, inklusive bildpresentationer om hjärt-kärlsjukdomar och diabeteshantering som refererar till Ellen G White, Bibeln, Adventisthälsoreformen och livsstilsmedicin i Edens lustgård.

Presentationen ‘Lifestyle Medicine: evidence-based medicine for the 21st century #1 (CHD) #2 (DM2)’ beskriver kort historien om livsstilsmedicin i Första Mosebok; hävdande att livsstilsmedicin först praktiserades i Edens lustgård.

“Det var livsstilsmedicin när Adam och Eva fick en vegansk kost med regelbunden fysisk aktivitet, rent vatten och luft, mycket sol, avhållsamhet, daglig- och veckovila och en tro på gudomlig kraft.”

The Lifestyle Medicine Global Alliance

Från början innehade, och fortsätter att inneha, sjundedagsadventister nyckelpositioner i American College of Lifestyle Medicine och faktiskt de flesta andra Lifestyle Medicine “systerorganisationer” runt om i världen, inklusive Lifestyle Medicine Global Alliance (LMGA) rådgivande kommitté och certifiering.

Sjundedagsadventistkyrkan samarbetar med och sponsrar Lifestyle Medicine-rörelsen via Loma Linda University i USA och Avondale College i Australien, samt via de olika affärsenheterna de äger, inklusive företaget Sanitarium (processade livsmedel), Lifestyle Medicine Institute och The Complete Health Improvement Program (CHIP).

De flesta nyckelpersonerna inom Lifestyle Medicine Global Alliance var och är fortfarande sjundedagsadventister och/eller bundna till Coca-Cola’s Exercise is Medicine ™, eller inriktade mot det adventistiska “växtbaserade” budskapet. Detta inkluderar styrelseledamöter, rådgivande styrelseledamöter, examensförfattare, tidigare ordföranden och den nuvarande ordföranden, Dexter Shurney, MD.

Lifestyle Medicine Board Review manual är skriven av adventister.

Sjundedagsadventisten Mark B Johnson MD var ordförande för American College of Preventive Medicine (ACPM) när han var medförfattare till 15 Physicians Core Competencies in Lifestyle Medicine åt American College of Lifestyle Medicine år 2010. 

Kärnkompetensen stöttas sedan dess av American College of Prevention Medicine (ACPM) och American Medical Association (AMA) enligt en artikel publicerad i AMA Journal of Ethics, författad av adventisten Wayne Dysinger, MD, medan han var ordförande för ACLM, universitetsstyrelsen för ACPM, och involverad i AMA ungefär samma period.

Därför – oavsett hur mycket någon av “systerorganisationerna” förklarar sig oberoende från religiös ideologi … – blir varje enskild person som deltar i en Lifestyle Medicine-konferens, tecknar sig för medlemskap i Lifestyle Medicine, som skriver en Lifestyle Medicine-examen eller ansöker om Lifestyle Medicine Board-certifiering en del av kyrkans evangelistiska spridning.

Disclaimer

Jag är inte emot religion och är heller inte anti-vegan, jag är för valfrihet, särskilt när det gäller hälsa.

Jag är inte emot de som väljer att bli vegetarianer eller veganer av kulturella skäl, pga hälsoproblem, etiska övertygelser eller av religiös ideologi. Jag tror ärligt talat att det finns människor inom Lifestyle Medicine-rörelsen och bland grundarna av rörelsen som verkligen är genuint hängivna att förbättra folkhälsan. Om bara “Lifestyle Medicine” inte baserades på en religiös ideologi som är anti-kött och som gjorde människor beroende av processade och berikade livsmedel pga detta sätt att äta.

Jag är orolig för att … “valet” tas bort för dig och mig av de som skapar och bevarar kost- och hälsoregelböckerna.

Borttaget från de människor som väljer att följa en lågkolhydratkost med hälsosamt fett (LCHF) och en ketogen diet. Borttaget från de som inkluderar animaliska proteiner och fetter i kosten för sin hälsas skull.

Kvacksalveri… kastar man sten i glashus?

När förespråkandet av flingor/spannmål och riktlinjer mot kött blir strikta regelböcker, hårt skyddade av organisationer som samarbetar med industrin, öppnar de upp för att hälso- och sjukvårdspersonal som förespråkar fördelarna med LCHF blir måltavlor: rapporterade, utredda och till och med ‘tystade‘ genom licensieringslagar och hot om reglering.

Intressant nog började misskrediteringen av alternativmedicin och utropandet av “kvacksalveri” och “modedieter” omkring 1910 efter att Abraham Flexner fick i uppdrag av Carnegie och Rockefeller att “medikalisera” den medicinska utbildningen.

Den här metoden blev populär igen på 70- och 80-talet i och med grundandet av National Council Against Health Fraud (NCAHF) av William Jarvis på adventistägda Loma Linda Universitys campus och American Council on Science and Health (ACSH) grundat av Frederick Stare på Harvard School of Public Health, känd för sin ”industrivänliga” forskning.

Idag används orden kvacksalveri, modedieter och “försäljare av ormolja” om hälso- och sjukvårdspersonal som förespråkar LCHF och ifrågasätter de skador som socker och bearbetade livsmedel ställer till med. Det går till och med så långt att vissa etiketteras som ”kolesterolförnekare”. Jag berör detta i historien om Loma Linda Universitys personals inblandning här.

Överraskande nog är sjundedagsadventister lika högljudda som socker-/livsmedels– och läkemedelsindustrin när de ska skydda sin ‘profet/profit’.

Ägarintresse och ideologi

Jag är inte den första som utmanar ägarintressenas kraftfulla påverkan av utformandet av våra riktlinjer för kost och hälsa: i stort sett alla – livsmedels-, läsk– och läkemedelsindustrin och till och med tobaksindustrin – har visat sig manipulera data, finansiera forskning och försvårat hälsopolitiken från 1900-talets början.

Jag är inte heller den första att ifrågasätta ideologins roll. Rhys Southan, en tillfrisknande fd vegan, presenterade mig mycket tidigt för sjundedagsadventisternas ideologi på sin hemsida. Hans arbete är gediget underbyggt och innehåller detaljerade referenser om adventisternas deltagande i och inflytande på utformandet av de amerikanska kostråden under mer än sextio år.

Adventisternas engagemang i och inflytande på offentliga kostråd startade med Lenna Francis Cooper, en protégé till Dr. John Harvey Kellogg, som grundade American Dietetics Association (ADA) 1917.

Lenna Cooper var en ledande förespråkare av hälsovård via kost och en mycket inflytelserik adventistdietist med mer än fem hundra utexaminerade dietister från Battle Creek Sanitarium under den tid hon var handledare där.

Hon var den amerikanska arméns första dietist, arbetade på U.S. Surgeon General och skapade avdelningen för dietetik vid National Institute of Health. Hon var ledande författare av Nutrition in Health and Disease, en lärobok som använts i trettio år inom både dietetik och omvårdnadsprogram över hela världen.

Sjundedagsadventisternas globala påverkan på kosten

Upptäckten att religiös ideologi och företagkyrkans har inflytande på våra kost- och hälsoriktlinjer var helt oväntad när jag började undersöka de ‘växtbaserade’ kostråden 2014.

I augusti 2018 publicerades en review med titeln ‘The Global Influence of the Seventh-day Adventist Church on Diet’ av en grupp författare, inklusive Joan Sabate, rådgivande medlem i USA: s kostrådskommitté. Alla författare erkände att de var sjundedagsadventister och arbetade vid Loma Linda University som ägs av sjundedagsadventisternas kyrka.

Detta dokument var ett historiskt perspektiv på adventistkyrkans ideologi och deras inflytande på näringsvetenskap och kostråd världen över. Det sammanfattar inte bara åratal av min egen forskning – författarna bekräftar mitt arbete.

Evidensebaserad… vad innebär det egentligen?

Alla “systerorganisationer” till Lifestyle Medicine Global Alliance (LMGA) hävdar att de är “evidensbaserade“.

Jag är bekymrad över deras tolkning av “evidens” …

Coca-Colas evidens “bevisar” att socker inte är ett skadligt ämne … i själva verket är fysisk aktivitet botemedel för allt ont och Exercise is Medicine™ är receptet för hälsa!

Grundarna av och de mest inflytelserika personerna inom Lifestyle Medicine tror att Gud är vetenskapens författare. Deras påstående om “evidensbaserad” är därför det som står i Bibeln och de inspirerande skrifttolkningarna av profetians ande. Ellen G White anses vara den “mest trovärdiga källan till Bibelns sanning”.

Gerhard Pfandl, Biblical Research Institute förklarar“Naturen och Bibeln har samma författare; därför, “Rätt förstått, vetenskapen och det skriftliga ordet är överens, och var och en belyser den andra “(CT 426).

“Som kontrast till ‘sann vetenskap’ hänvisade Ellen White ofta till ‘vetenskap, falskeligen så kallad.’ Denna typ av vetenskap, baserad på människors uppfattningar och teorier som uteslöt Guds visdom, var för henne ‘att se som avgudadyrkan’ (CE 84).

“Varför? Eftersom ‘vetenskapen, falskeligen så kallad, har upphöjts över Gud ‘och därigenom placerat det som har skapats högre än dess skapare.’

Gud satte ljuset på hälsoreform och de som avvisade det, avvisade även Gud.
Ellen G White i General Conference Bulletin, 1903, sid. 84-88.

Sammanfattningsvis;

Lifestyle Medicine baseras på Sjundedagsadventistkyrkans ideologi.

Rörelsens grundpelare är Guds naturlagar som enligt Ellen G White är de adventistiska hälsoreformer som gavs henne 1863; Näring, träning, vatten, solljus, självbehärskning, luft, vila och tillit till Gud, som allt låter bra, tills du inser att det dominerande budskapet är anti-kött.

LMEd-samarbetet grundades på Exercise is Medicine ™ och sitter tyst under paraplyet “Lifestyle Medicine”. LMEd-målet är att utveckla en världsomspännande medicinsk läroplan för att säkerställa att varje hälso- och sjukvårdspersonal skriver ut recept på energibalans som råder människor att “röra sig mer, äta mindre … kött.”

Vi känner till historien om demoniseringen av mättat fett … bearbetade livsmedel med låg fetthalt, generöst sockrade och dränkta i tillverkade fröoljor.

Kost- och hälsoråd som stöder dieter med låg fetthalt och högt kolhydratinnehåll har smugits in i medicinska läroplaner över hela världen i femtio år, och istället för att förbättra folkhälsan står vi nu inför en tsunami av icke-smittsam sjukdom.

Som jag skrev i början av denna artikel; “Föreställ dig: OM den ‘växtbaserade’ vegan-dieten Garden of Eden, med Coca-Cola till, kommer att utgöra grunden för nästa generations medicinska utbildning? När kommer skadorna av demoniseringen av animaliska proteiner och fetter att förstås. Hur kommer vi någonsin att vända den förestående hälsokatastrofen som säkerligen kommer att bli följden? “

Belinda Fettke

#benoisywithme

Lågvattennivå på veganpropaganda

Ett inlägg från KIT dyker upp i mitt Facebook-flöde. Rubriken lyder: Veganskt är bäst för planeten – men hur bra är det för dig?

Så klart blir jag sjukt nyfiken och klickar igång filmen.

Veganskt är bäst för planeten – men hur bra är det för dig?

Ska du gå över till vegansk kost? Mycket bra för planeten. Men det finns några saker som kan vara bra att tänka på.Framsteg presenteras av Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Slået op af KIT i Torsdag den 8. august 2019

Tja, vad ska man säga? Vad har Stiftelsen för strategisk forskning till exempel för belägg för följande påståenden:

Att veganskt är bäst för planeten.
Enligt vaddå? EAT-Lancet studien? Som dissats av många både vad gäller miljö och hälsa.

Att veganer överlag verkar vara hälsosammare.
Än vilka då? Folk som dricker diesel eller? Notera för övrigt “verkar vara”. Mycket vagt. Och av den anledningen inte ett särskilt användbart argument.

Att veganer mer än andra bryr sig om vad de stoppar i sig.
Den som skrev detta har aldrig suttit och lyssnat på två LCHF-are som dreglande och med tindrande ögon pratar om gräsbetat smör, fullfet grädde från frigående kossor eller bekymrat funderar över hur man ska komma tillrätta med den skandalösa odlingen av lax (här diskuteras då både laxens och människans hälsa).

Att studier tyder på att en väl sammansatt vegansk kost skyddar mot cancer, typ 2-diabetes och hjärt/kärlsjukdom.
Jaha. Kanske för att de (förhoppningsvis) skippar hittepå- och skräpmat? Och det finns ju även studier som visar att lågkolhydratkost ger samma effekt. Så att lyfta detta påstående som ett argument för att äta veganskt ger bara ett taffligt intryck. Eller: det är i vilket fall lite fult. För visst får man intrycket av att det bara skulle vara en vegansk kost som skyddar mot allt detta?

Att de som äter växtprotein har lägre dödlighet än köttätare.
Så oerhört dumt. För vad vi än äter kommer vi alla att dö förr eller senare. Simpelt grepp.

Att en rad studier visat att rött kött ger tarmcancer.
Och en lika lång – om inte längre – rad studier har visat att det inte stämmer.

Att vegansk mat innehåller för lite D-vitamin och kalcium och att risken för benskörhet är högre på den kosten. Kosten ger även för lite B12.
Helt sant. Och det här borde ju få folk att skygga. En kost som innebär att man måste äta kosttillskott är det ju helt klart nåt knas med.

Sammanfattningsvis är det mycket som är fel med denna film. Rent faktamässigt, så klart. Men även för att budskapet är utformat på ett sätt som gör att folk okritiskt sväljer allt. Hur många kollar upp bakgrunden till påståendet om cancerskydd? Eller att veganer är hälsosammare?

Jag hade faktiskt blivit upprörd om jag sett en liknande film som propagerade för lågkolhydratkost. Att använda simpla och lömska tricks för att pusha för vad det än må vara är inte särskilt snyggt, helt enkelt. Schyssta och raka rör ska det vara, vad det än gäller.


Fillunch i skolan

En kompis skickade mig den här artikeln. I Lindesberg måste man spara pengar och har beslutat att göra det genom att servera elever i högstadiet och på gymnasiet fil till lunch en gång i veckan.

Det är så mycket som är fel med det här. Fil i sig är det inget fel på, men det är inte särskilt mättande och ger dåligt med energi. Inte så lyckat när man ska fixa att vara fokuserad och ta in kunskap.

Det jag dock reagerade mest på är att Livsmedelsverkets rekommendationer, som i åratal använts som slagträ mot elever och föräldrar som t ex vill att skolan erbjuder Bregott istället för margarin, nu verkar ha förlorat all betydelse. En skollunch ska nämligen ge 30 % av dagsbehovet vad gäller näring och energi.

Ingen kommer att trilla av pinn av att äta fil till lunch en gång per vecka. Men precis ingen kommer att kunna orka ta till sig kunskap bättre. När man börjar nagga (ännu mer…) på kvaliteten på skolmaten är man så himla snett ute. Barnen behöver på många ställen ännu BÄTTRE skolmat än de får idag.

Jag förstår att det måste sparas, men jag är övertygad om att det finns mycket annat man kan dra ner på. Vill politikerna få lite tips kan de följa Slöseriombudsmannen på Facebook – där finns det otaliga exempel på vad de INTE ska lägga pengarna på.

Kommunerna har ansvaret för skola, vård och omsorg. Detta är inget de kan välja bort.

Så: Fy bubblan, Lindesberg.

Skitfibrer. I dubbel bemärkelse.

Så fick jag då en chans att gå i taket idag. Har fiberhysterin vaknat till liv igen? Ska vi se till att ännu fler börjar trycka i sig fibrer och förvärra sin IBS, få magkramper och magkatarr? Tydligen.

https://www.svd.se/expert-trenddieter-sprider-felaktigheter-om-fibrer

Jag har ätit skräp under en stor del av mitt liv. Med skräp menar jag pommes frites, pulverbearnaise, stora mängder läsk, chips, ostkrokar mm. Jag mådde piss, rent ut sagt.

Sen hittade jag GI (glykemiskt index). Började äta nästan uteslutande från grunden, dvs mat som saknade innehållsdeklaration. Det var enormt mycket grönsaker, huvudsakligen råa. Det var grovt bröd och fullkornspasta. Till att börja med mådde jag toppen och gick ner i vikt.

Men efter något år brakade min mage ihop. Magkatarren hade jag dragits med under flera år innan detta. Den försvann inte med GI. Den blev istället så mycket värre. Jag kämpade på med fibrerna. Det skulle ju vara sååå bra för magen. Jag åt nog helt enkelt för lite? Så jag tryckte i mig mer. Till slut fick jag nog och släppte alla tankar på en sund kost som min mage kunde tolerera.

Tills jag hittade LCHF. Grönsaker – javisst! Men mer i form av t ex blomkålsmos och stuvad kål. Ingen fullkornspasta. Inget bröd. Mer fett.

Och efter tre dagar var min mage lugn.

Jag är inte ensam om den här erfarenheten. Och att magen blev bättre beror INTE på att jag helt plötsligt skippade all processad mat och annan hittepåmat. Det var ju precis det jag hade gjort under mina år på GI.

Skulle jag äta av livsmedlen på listan nedan skulle jag snabbt få problem med magen. Fixar du att äta det? Fine. Men jag kan lova att man klarar sig finfint utan dem.

Det här ska vi äta om vi vill ha i oss en massa fibrer.
Då får vi även i oss gluten. Samt kolhydrater som höjer blodsockret.
Stopp i mage och tarm. Sojaelände.
Nej tack!

Min mage på en kost utan en massa fibrer innebär en mage som inte är svullen. Det innebär en mage och ett tarmsystem som inte är förstoppat, som glatt och utan att knota gör vad den ska varje morgon.

Att övervägande äta carnivore har inte försämrat min mage/tarm på något sätt. Det var en anpassningsperiod då den var lite … hmm … “överaktiv”, men inga katarrkänningar, inga förstoppningar – lugn och fin. Nu för tiden äter jag lite mer grönsaker. Avocado är den enda jag äter rå, i övrigt enbart tillagade grönsaker.

Funkar din mage bra utan spannmål, vetekli, grovt knäckebröd och popcorn som ska ge dig de livsnödvändiga fibrerna? Då behöver du det inte. Punkt.

Slutligen så uppvisar skribenterna bristande kunskap om LCHF. Men det är vi ju vana vid, så jag struntar i den biten 😉

Kolla gärna in den här artikeln hos Diet Doctor: IBS och LCHF.

Magbakterier och carnivore

Häromdagen frågade någon i FB-gruppen Carnivore Sweden om hur mikrobiomet påverkas av att äta carnivore. En berättigad fråga! Jag började fundera på hur jag själv påverkats, jag började ju med carnivore i juli förra året. Körde strikt i två månader och därefter har jag kört carnivore till kanske 90, 95 %. Lite sparris och avocado äter jag gärna då några gånger per vecka.

För kanske sju, åtta år sen fick jag infektion i en tandrot. Tandläkaren skrev ut Kåvepenin. Efter mindre än ett dygn var jag helt förstörd. Magkatarr av det värre slaget som slog ut mig helt och hållet.

För några år sen fick jag flera ögoninfektioner på ett och samma år (mina torra ögon i kombination med våra hundars hudbakterier). Jag fick därför tre, fyra antibiotikakurer i form av ögondroppar det året. Magen kraschade. Inte magkatarr den här gången (tack och lov!) men vattniga diarréer som vägrade ge med sig. Under det här året åt jag, som så många andra, probiotika.

Häromdagen fick jag diagnosen urinvägsinfektion. Försökte i det längsta få läkaren att komma med någon annan lösning än antibiotika. Men icke. På apoteket frågade jag vad jag skulle göra för att skydda magen och fick svaret “probiotika”. Det i sig är revolutionerande, för tidigare rekommenderade de Omeprazol som är syrahämmande.

Nu är jag inne på tredje dagen med antibiotika och känner inte av det på något som helst sätt! Jag har lite, lite ont i magen, men det är i nederdelen och beror på infektionen. Äter probiotika så klart. Men faktum kvarstår: det hjälpte ju inte senast.

Kanske är det för tidigt att ropa hej än. Fast vid tidigare antibiotikakurer har jag börjat känna av magen redan efter några timmar. Inte vet jag. Men som jag ser det: att äta carnivore-ish har då inte gjort min mage känsligare. Att grönsaker triggat min katarr under hela mitt liv är ett faktum. Råa såna har aldrig funkat bra, tillagade har gått bättre.

Kanske är det så enkelt att min mage och mina tarmar får vila nu? Och framförallt: tid att läka ordentligt. Kanske kommer jag att kunna fixa så många fler grönsaker i framtiden tack vare det?

Eller så är jag inte gjord för att äta det! 🙂 Strunt samma vilket. Så länge jag har ork och energi, mår bra och känner livet i mig så spelar det ingen som helst roll.

Oj! Ett nyanserat köttinslag på Nyhetsmorgon!

Jag ser på Nyhetsmorgon nästan varje dag. Maten som lagas är mestadels vegetarisk nu för tiden. Om kött nämns i några andra inslag görs det uteslutande med ett varningens finger. Jag har verkligen saknat en mer nyanserad rapportering.

I morse intervjuades forskaren Elin Röös från Statens lantbruksuniversit under rubriken “Mat och miljöpåverkan”. Och hon sa – håll i er nu! – att naturbeteskött har en positiv miljöpåverkan!

Här hittar ni inslaget.

Dock hävdade hon (så klart…) att sojakorv och grönsaksbullar är absolut bäst. Varför frågade inte programledarna om den miljöpåverkan soja har? Eller att en majoritet av sojan måste importeras? Det finns nämligen en hel del problem med att odla soja i Sverige. Det finns även en socioekonomisk påverkan. Jag hittade en artikel om soja som var intressant, du hittar den här: https://agfo.se/2018/08/sojabonan-i-centrum Det är LRF som driver Agfo, så de har säkerligen en agenda, men faktan är ju lättkontrollerad.

En annan aspekt som saknas och som jag skrivit om tidigare är ju att man inte tar upp vad kost kan göra med folks hälsa och vad det kostar i långa loppet. Elin Röös menade att bröd är ett mycket miljövänligt livsmedel. Jag och många med mig klarar inte av att äta spannmål (utan att vara glutenintoleranta). De sista åren innan jag hittade LCHF åt jag enligt GI, där var grovt bröd en viktig del. Jag åt grovt surdegsbröd, ingen limpa eller vitt rostbröd. Min mage kraschade regelbundet. Och nej, jag åt ingen snabbmat under min GI-period. Det var mycket grönsaker, normalt med protein och ett blygsamt fettintag (inget light).

(När det gäller spannmål bör nog vi som propagerar för lågkolhydratkost dock vara lite mer nyanserade själva: många klarar av att äta bröd. Däremot bör man absolut skippa det vita brödet, skogalimpan mm.)

Jag längtar efter den dagen då en journalist som kan nutrition sätter tänderna i kosten och miljön ur ett hälsoperspektiv.

Åh, så befriande!

Började dagen med att läsa Erik Hörstadius senaste krönika hos Diet Doctor. Det är rent befriande att få läsa om någon som har en så avslappnad relation till LCHF – då i synnerhet kolhydrater.

Jag har hängt med i LCHF-kretsar i mer än elva år. Om någon i början skrev något om att “jag tog en kokt potatis” så gick folk i taket. Även jag. Kanske ska man tänka på att detta var i LCHFs “barndom”? Att vi höll på att lära oss?

Det som styr vad jag äter är mitt mående. Det gör att jag per automatik äter mat som till 95 % uppfyller “kraven” för LCHF. Mycket strikt, till och med, då mår jag verkligen toppen. Däremot mår jag faktiskt även mycket bra av att äta även förbjuden frukt ibland! Om det bjuds (jag köper inte själv), så äter jag gärna chips och även godis. Långt, långt ifrån de mängder jag gjorde pre-LCHF, så klart. Och det händer inte regelbundet. Äter jag middag ute och känner för det kan det bli en dessert. Händer kanske tre, fyra gånger per år. Och ingen kan övertyga mig om att 90 % choklad är godare än Marabous romrussin! 😀

Jag äter aldrig någonsin något med mjöl. Så bakverk, tårtor mm går helt bort. Jag vill bara inte äta det, och jag saknar det inte. Däremot kan jag äta lite glass istället. Men bjud mig inte på GB’s tresmak od, för ska jag ha glass ska den vara riktigt god och fin.

Jag vet att många har en jobbig relation till mat, de kan triggas av allt möjligt och måste hålla hårt i hatten för att inte blåsa av banan. Är man ny på LCHF tror jag det är viktigt att experimentera “inom ramarna” och sträva mot att det rätta tankesättet ska fastna i ryggmärgen. Och livet är orättvist: en del måste smyga sig fram på en smal och snårig stig, andra kan köra järnet på motorvägen och byta fil då och då.

Jag har sedan januari 2009 då jag började med LCHF förändrat mitt ätande, ätit mer fett/dragit ner på fett/ätit massor av grönsaker/ätit noll grönsaker. Detta har skett per automatik – utom i ett fall: när jag gick över till carnivore var det pga att jag hade cellförändringar.

Jag är olika aktiv i olika perioder, jag åldras. Hela livet består av förändring, egentligen. Att fortsätta äta efter någon regelbok och inte anpassa sig efter förändringarna måste ju vara jättesvårt? Mitt sätt är absolut det rätta för mig. Med mina över tio år på LCHF så känns det som om min kropp på sistone verkligen hamnat i ett bra läge. Om jag tidigare drack två glas rödvin en lördag kväll fick jag bära på några extra vattenkilon till torsdagen. Samma sak om jag åt något icke-LCHF – svullnade upp. Men nu kan alltså kroppen hantera dessa extravaganser på ett strålande sätt! Jag är dock vaksam. Som jag skrev ovanför: jag åldras och kroppen förändras.

Det finns många anledningar till varför man inte ska göra som jag. Sjukdomar – diabetes, beroende, psoriasis mm. Vill man hålla blodsockret nere, undvika återfall, slippa klåda och utslag – då gäller ett helt annat förhållningssätt till kosten än mitt.

våra event är maten givetvis 100 % lågkolhydrat. Då handlar det om hälsa och kost 24/7. ALLA ska kunna delta i våra event utan att behöva frestas och därmed halka snett. En gäst med diabetes ska lätt kunna hålla blodsockret i schack, en sockerberoende gäst ska slippa se frukt och efterrätter od. Vi tömmer tom minibarerna på rummen! 😀

Nu ska jag köra ett yogapass på terrassen. Därefter ska jag åka ner till Palma och strosa runt lite och äta lunch. Känner jag för det kommer jag att dricka ett glas cava. Supertorr, med minimalt kolhydratinnehåll 😉

Typ 1 diabetes och lågkolhydratkost

Innehåller länkar till vårt event. Tror nog att det räknas som reklam.

Jag hoppas att du inte missat det faktum att The Low Carb Universe arrangerar världens första event om diabetes utifrån ett lågkolhydratperspektiv? Samt att eventet är i Sverige! Närmare bestämt på Happy Tammsvik i Bro utanför Stockholm.

Under eventet kommer vi att få lära oss mer om flera olika typer av diabetes: 1,2 och 3 (alzheimer). Flera av föreläsarna är läkare som behandlar diabetiker (Dr. Eric Westman), några har själv diabetes (Dr. Ian Lake och Dr. Ali al Lawati). Megan Ramos (som arbetar med Dr. Jason Fung) kommer att berätta om fasta vid diabetes, dietist Franziska Spritzler föreläser om typ 1 och kost. Amy Berger föreläser om alzheimer, Ivor Cummins ämne är kolesterol. Fler föreläsare kommer att läggas till!

Och SJÄLVKLART serveras enbart 100 % lågkolhydratkost under eventet!

Vill du lära dig mer redan nu om hur man som typ 1:a använder lågkolhydratkost som en del av sin behandling? Då ska du följa min kollega Hannas serie Type 1 Thursday! Varje torsdag kl 18 livesänder hon på vår Facebooksida och tar upp olika aspekter av detta. På fredagar laddas avsnitten upp på Youtube. 

Eventet och Hannas live:s är på engelska eftersom vi har en internationell målgrupp. Jag hoppas att många av er kan hänga med! Ett mål är dock att kunna texta någon gång i framtiden.

Dela gärna detta inlägg eller länken till vår hemsida. Vi vill nå så många som möjligt! Diabetes sprider sig som en löpeld och att det går att förbättra hälsan och öka livskvaliteten med hjälp av lågkolhydratkost är något alla diabetiker bör få information om. Och därmed möjligheten att prova. För även om många inom vår krets vet vad kosten kan betyda, så är det långt ifrån alla som hört talas om detta.