Roligt och matnyttigt om bönor

När man får intresse för något som man under alla tidigare år aldrig brytt sig om eller faktiskt bara fnyst åt, så är det som att öppna en skattkista som man ivrigt kastar sig över och börjar rota runt i. Så är det just nu för mig och bönorna. En googling ger gott resultat och information om bönor ur allehanda perspektiv. Jätteroligt!

Men först tittade jag i min egen kokbokshylla. Där står nämligen ett exemplar av ”Kok-Konsten” från 1891 av C. E. Hagdahl, kallad ”den svenska kokkonstens fader”. Givetvis ville jag veta vad denna matguru skrivit om bönor! Förutom ett flertal bönrecept, hittade jag detta:

Det första jag lärde mig där var att torra bönor som ska kokas ska läggas i kallt vatten.

Hr Hagdahl menar att grönsaker är sådär när det gäller näringsvärdet, men även att ärter, lins och bönor gör ett ”lysande undantag” och är förstklassiga bland våra födoämnen. Han menar även att felaktig beredning är boven i dramat om man får väderspänningar. Detta löses dock enkelt genom att göra puré av bönorna.

I ”Husmoderns rådgivare” från 1926 av Kerstin Wenström hittar jag inga recept på bönor, däremot står det hur man odlar några av de vanligaste sorterna. Samt att kokvattnet från vita bönor är utmärkt att tvätta ömtåliga tyger i!

När jag googlade var nedanstående det jag fastnade för:

I ett examensarbete – Svenska baljväxter från förr – en sensorisk beskrivning – får vi lära oss lite historia om sex olika bönor.

Jag har trott att bönor endast odlats på Öland och i Skåne. Men tydligen har jag trott fel! Även i Dalarna, Uppsala, Bohuslän och Västergötland har man odlat bönor.

Sedan snubblade jag över en jättebra sammanställning av koktider och blötläggning av bönor, linser och ärtor. Suveränt! Du hittar det hos Landleys kök.

I en artikel i Jordbruksaktuellt lärde jag mig bl a detta:

Man har hittat arkeologiska fynd som tyder på att vi åt en hel del ärtor så tidigt som på medeltiden och att bönor utgjorde en stor del av kosten på 1000-talet. Då åt man sorter som inte är så vanliga i dag, ett exempel är gråärt men även åkerbönan var viktig.

Häftigt! Jag trodde att vi började med bönor på 1600-talet, men det var alltså ännu tidigare.

Slutligen en text från Gröna Rader om bondbönan: Bondböna – från basföda till delikatess. Där kan du lära dig allt om just bondbönan. Historiken, favism, hur de odlas mm.

Kul, va! 🙂

Böndebatten: ett tecken på förlorad kunskap?

I Sverige har vi odlat och ätit både kok- och brytbönor i cirka fyra hundra år. Potatis började vi äta drygt hundra år senare. Potatisen blev folk förgiftade av i början, de åt blasten istället för roten. Men sen verkar ju folk helt klart ha lärt sig, för jag har då aldrig hört talas om någon som blivit potatisblastförgiftad.

Jag vet att murklor ska förvällas x antal gånger innan de är ätbara. Jag vet även att man inte ska äta grön potatis. Jag vet också att jag ska passa mig för att vidröra björnloka. Varför jag vet det här vet jag faktiskt inte.

Bönor är alltså ett livsmedel vi svenskar ätit genom århundradena. Men så måste något ha hänt – för varför har jag och många med mig varit så anti bönor? Och detta även innan jag började intressera mig för kost. Beror det på ett synnerligen framgångsrikt lobbyarbete av spannmåls- eller potatisbönder? Jag har ingen aning.

Ett varningens finger höjs nu angående bönors giftighet. En giftighet som vad jag kan förstå försvinner om bönorna tillagas på rätt sätt. De ska blötläggas och kokas. Vilket jag anar har gjorts under dessa fyra hundra år vi ätit bönor i Sverige. För annars borde ju svensken varit utdöd nu? Eller i alla fall skåningarna, eftersom det historiskt sett är i södra Sverige de över huvud taget gått att odla.

Under tiden som jag och många med mig varit skeptiska mot bönor, så har hundratals miljoner människor fortsatt äta dem. Och överlevt. Det är en basföda i flera sydamerikanska länder. Alla vegetarianer över hela jorden – hur har de överlevt? De måste alla helt klart ha kunskapen om hur de ska tillredas för att fungera som människoföda.

Jag gjorde mitt livs första långkok långt efter att jag fyllt fyrtio. Jag visste nämligen inte hur det gick till innan dess. Men jag tog reda på det. När det gäller bönor tror jag knappast att någon sitter och knaprar på stenhårda bönor som varken blötlagts eller kokats. En gång kanske man gör det, men normalt funtade människor börjar nog ”näe… jag har nog gjort något fel?”.

Min skepsis mot bönor är djupt rotad i mig. Jag känner mig dock modig, för jag har fört in dem i min kost. Mycket för att det är kul att för en gångs skull kunna lägga till något ätbart istället för att ta bort något. Men även för att jag börjat ifrågasätta mina egna åsikter om dem. Jag minns ju min fettskräck. Hur befogad var den, liksom? Inte mycket.

Jag fortsätter trycka i mig lite bönor. Funderar inte särskilt mycket på om jag ska få mineralbrist. Med mina regelbundna hälsokontroller lär jag se om det börjar barka åt häcklefjäll. Jag ser förresten inte bönorna som en ersättning för animaliskt protein, långt därifrån. Mer som ett komplement.

Mest funderar jag just nu på hur mycket klokskap och kunskap om maten och hur den ska tillredas och förberedas som har gått förlorad. Inte så konstigt när vi under massor av år kunnat gå till affären och köpa maten färdig, bara att värma på. Knappt någon äter nyttig inälvsmat, många ratar fisk. Jag tror faktiskt att den näring vi går miste om är ett än större hot mot vår hälsa än att trycka i sig några matskedar bönor dagligen.

 

 

Bönor, LCHF & The Low Carb Universe

Det är mycket bönor nu. Jag ger mig inte in i debatten huruvida det är bra eller dåligt, det får folk själva ta ställning till. Däremot har jag en del tankar kring bönor och LCHF, och jag delade med mig av dem via en livesändning på Facebook igår. Det blev även lite prat om The Low Carb Universe, eftersom det är ett toppenevent för de som är intresserade av att få ny kunskap och kanske komma till nya insikter.

En inspirerande och hoppingivande kväll

I måndags kväll hade jag förmånen att få lyssna till flera kunniga personer inom sjukvården. Temat för kvällen var lågkolhydratkost som behandling av diabetes typ 2, fetma och övervikt.

Först ut var Ralf Sundberg (docent, läkare, oberoende forskare och författare) som pratade om forskningsfusket. Han visade flera exempel på hur livsmedels- och läkemedelsindustrin är med och petar i forskningen. Coca-cola, Unilever, Novo Nordisk var några av de företag som fanns med på hans lista.

Därefter tog Marina Olai vid. Hon är dietist vid primärvården Stockholm och arbetar med lågkolhydratkost som behandling av diabetes typ 2 och fetma. Hennes patienter får fina resultat med lågkolhydratkost.

Sist ut var Tina Brus, diasköterska i Örebro. På hennes vårdcentral är ett huvudmål att få ner patienternas HbA1c till 50, och lågkolhydratkost är ett av viktigaste verktygen för att uppnå det målet. I NDR (Nationella DiabetesRegistret) ligger vårdcentralen hon arbetar på i topp när det gäller detta värde.

I publiken var yrken som läkare, näringsterapeut och sjuksköterskor representerade – alla intresserade av lågkolhydratkost. Kvällen gav mig en enorm kick! Att få träffa och diskutera lågkolhydratkost och hälsa med legitimerad personal som arbetar inom sjukvården gav mig stort hopp inför framtiden. Tack till er alla!

”Och hur går det med klimakteriet, då? Tack bra!”

För ett år sen skrev jag om mitt inträde i klimakteriets spännande värld – ”Jaha. Dags för nästa fas i livet, då”. Några dagar tidigare hade jag börjat smörja mig med Progesterall, ett bioidentiskt progesteron. Så nu har jag hållit på med det i precis ett år!

Efter några månader bytte jag ut Progesterall mot en mer koncentrerad kräm (10 % från Ona’s Natural). Jag märkte ju ganska snabbt skillnad med Progesterall, men efter ett tag räckte det inte till. Jag blev trött och slö och lite plufsig igen. Inte ovanligt alls, då man faktiskt kan trigga igång östrogenproduktionen mha progesteron. 10 % gjorde verkligen susen! Jag behöver först och främst inte smörja varenda fläck på kroppen för att få i mig tillräckligt. En liten klutt morgon och kväll på insidan av låren eller underarmarna och TADA! så mår jag som en prinsessa!

Det var förresten en period då jag luktade svett så in i norden 😛 Men det gick över ganska snabbt. Till min omgivnings lättnad.

Förutom att mensen kommer med allt längre mellanrum och är tämligen obetydlig, så är läget följande:

  • Vallningar har jag fått, men de är så minimala att det lika gärna vara nåt annat 😀 Dock, när temperaturen steg från minus fem till plus tjugofem på ett dygn…. Då höll jag på att få spunk.
  • Jag sover jättebra, inga nattliga svettningar.
  • Ingen oro eller ångest.
  • Jag går ner i vikt. Har stått stadigt i några år, men helt plötsligt har jag tunnat ur utan att ha gjort något medvetet för att göra det. Jag äter som vanligt. Och rör mig faktiskt mindre, eftersom vi inte har några hundar längre. Å andra sidan har jag mycket energi och massor av roligt att jobba med, så jag är allt annat än en soffliggare.
  • Jag har börjat läsa böcker igen! Min läslust har varit som bortblåst de senaste åren, men nu så är jag igång igen. Kan bero på att jag haft lite skit kvar i ryggsäcken efter min utmattningsdepression, men att få ordning på hormonerna är ju inte till nackdel för hjärnan 🙂

Det finns olika skolor om det här med bioidentiskt progesteron, jag har gått efter det jag läst på http://www.progesterone-info.com/. Samt givetvis på hur jag mår!

Klimakteriet beskrivs ofta som ett helvete. Jag VET att många har det superjobbigt! Men mitt råd är att inte ha några förutfattade meningar om klimakteriet och livet som medelålders kvinna. Läs på, prata med vänner om hur de mår och hur de hanterar livet och hälsan och försök hitta en väg som passar för dig. Däremot tror jag att alla vinner på att äta låkolhydratkost – att undvika socker och gluten gör mycket för välbefinnandet!

 

Recension av ”Låt bönor förändra ditt liv”

Litsfeldt-1

Författarna: Lars-Erik Litsfeldt och Patrik Olsson

 

En recension är aldrig objektiv, den är synnerligen subjektiv. Min recension av Patrik Olssons och Lars-Eriks Litsfeldts ”Låt bönor förändra ditt liv” (Bladh by Bladh) är LÖJLIGT subjektiv. Jag har fått ta del av den här boken från ax till limpa . Jag minns när Patrik ringde och sa ”Sitter du ner?!” och berättade att han skulle skriva en bok med Litsfeldt. ”LITSFELDT, Bitte!”

Nu finns boken på riktigt. Äntligen. Den här boken beskriver LCHF/lågkolhydratkost på ett vettigt sätt – vetenskap med glimten i ögat. Bokens huvudroller innehas dock av bönor, dess resistenta stärkelse och hur det påverkat Patriks blodsocker och hans sambo Marias insulinkänslighet. Maria som det bara är hälften kvar av nu!

Patriks personliga historia i början av boken, typ 1-diagnosen, att bli pappa, bli blind, upptäckten av LCHF/lågkolhydratkost och resistent stärkelse och vad det gjort för hans hälsa, väcker verkligen nyfikenhet och själv slukade jag boken på fyra timmar! Tänk då på att jag redan vet ”allt” om Patrik och hans biohacking. För er som är helt ovetandes: boken kommer att fascinera och inspirera er!

Lars-Erik skriver om kolesterol, mättat fett och kolhydrater på ett sätt som gör att smilbanden ofta åker uppåt. Fyndiga beskrivningar som t ex hur insulinet fungerar – tänk dig en lastbrygga där insulinet ska öppna porten så att blodsockret kan komma in i varuhuset – gör att det rent vetenskapliga sätter sig direkt.

Det finns även ett avsnitt med träningstips – det är tuuungt och låååångsamt som gäller. Det låter ju supertrist att läsa om styrketräning, men även här lyckas Lars-Erik såpass bra att jag nu börjat fundera på att leta upp mina hantlar och min kettlebell.

I boken finns även flera recept för dig som vill införa bönor i kosten. Patrik och Maria har experimenterat och bjuder på både bröd- och pannkaksrecept baserade på bönor.

Budskapet i boken riktar sig inte enbart till diabetiker, det här är en kosthållning som är hälsosam för väldigt många. Boken är skriven på ett sätt som bör attrahera en bred målgrupp. Den ger kunskap, idéer, handfasta råd och tips och inspiration!

Detta blir årets hälsobok i Sverige. Trust me.

 

Låt bönor förändra ditt liv – årets hälsobok!

Nu har bokförlaget släppt info om Lars-Erik Litsfeldts och Patrik Olssons bok som kommer ut i maj: Låt bönor förändra ditt liv. Det här kommer att bli något i hästväg, jag lovar! Den ligger redan uppe på bl a Adlibris för bevakning.

Från förlaget Bladh by Bladhs hemsida:

 

Lars-Erik Litsfeldt har skrivit flera böcker i ämnet diabetes och viktproblem varav boken Fettskrämd var den första. Böckerna har sålts i drygt 100 000 exemplar.

Patrik Olsson är typ 1-diabetiker sedan han var barn. Under sin uppväxt åt han enligt de råd som gavs till diabetiker. Det handlade om att välja lightprodukter, fullkornsbröd och magert kött. Svängigt blodsocker på grund av denna diet har förstört hans ögon så att han idag är blind. Han har genom Facebookgruppen Smarta diabetiker hjälpt otaliga diabetiker till ett bättre liv. För en tid sedan uppmärksammades detta arbete i TV 4:s Nyhetsmorgon då han blev utsedd till Veckans solstråle. Han ser nu som sin uppgift att sprida budskapet om de goda magbakteriernas påverkan på blodsockret.

Här kan du se när Patrik blev Solstråle och här hittar du Smarta Diabetiker! Mer info om boken hittar du på förlagets hemsida.

omslag

Edward Blom – min nya hjälte

Jag har alltid gillat Edward Blom! Hela hans person liksom utstrålar livsglädje och -njutning 🙂 Nu har han i mina ögon uppnått hjältestatus med en krönika i Nyhetsmagasinet Fokus – Varför måste mys betyda socker?

Läs den.

Att personligheter som Edward Blom öppet tar ställning mot socker betyder oerhört mycket. Jag hoppas att han får med fler på tåget!

Träningsstress

[fusion_text]Träning kan skapa enorm stress. Särskilt den som inte blir av 😀 Har du ångest över det? Släpp det! För det kan faktiskt vara som så att du tränar utan att tänka på det!

 

[/fusion_text][youtube id=”https://youtu.be/mu48qkxwMic” width=”600″ height=”350″ autoplay=”no” api_params=”” class=””][/youtube]