Har ”Du är vad du äter” något som helst existenberättigande?

Häromdagen sög jag i mig avsnitt nr 2 av säsongens ”Du är vad du äter”. En kraftigt överviktig tjej som bara åt en gång om dagen (och då skitmat) och inte rörde på sig mer än nödvändigt skulle få en hälsosam livsstil.

Rensning av kylskåp och frys – ut med Coca-Cola och glass. Det klassiska bordet där all o-mat ligger huller om buller och huvudpersonen får äcklas över sin egen livsstill. Kostrekommendationen: ät grönsaker, kyckling, fisk och drick en ingefärashot varje morgon.

Sen massor av småklipp, mestadels från gymmet, filmade med mobilen av tjejen själv.

Slutet: tjejen vägs och mäts och allt har minskat och hon är pigg och mår bra. Vilket självklart är toppen.

Men så slår det mig: vad gör det här programmet för nytta? Lär vi oss något? Nä. Vi får inte veta ett dugg om hur och varför. Allt måste iofs inte vara till nytta! Fast nog kan vi ställa lite högre krav på utbudet?

Det som egentligen upprör mig mest är att vi fortsätter att se program som dessa år efter år. Samt alla andra superbilliga produktioner som produktionsbolagen tjänar massor av pengar på. Ta t ex Tunnelbanan (som jag sett kanske tre gånger) har ju samma innehåll hela tiden, det är bara personerna som byts ut. Gränsbevakarna ett annat – samma visa där: folk som smugglar med sig mat, ex-fångar som förhörs, det letas droger.

Varför satsar inget produktionsbolag på en serie om livsstilsförändringar där vi får lära oss något? Svaret är troligen (sorgligt nog) att vi tittare inte frågar efter det. Vi orkar inte ta in något på någon djupare nivå, utan vill bara matas med något lättsmält.

Det är samma sak med många av nyheterna i tidningarna. När någon får en mask i frukostflingpaketet och det får större rubriker (glöm inte den obligatoriska selfien med putmun som får illustrera den artikeln!) än att hundratals dödats i någon terrorattack i Syrien så är något jäkligt snett.

Men det är väl med detta som med politiker: vi får vad vi förtjänar.

 

Vill du LÄRA dig något om kost? The Low Carb Universe har två event på Mallorca i år: KetoLadies och LCU18.

Fullspäckade med föreläsningar och workshops!

Dokumentären ”The Magic Pill”

What if most of our modern diseases are really just symptoms of the same problem? The Magic Pill follows doctors, patients, scientists, chefs, farmers and journalists from around the globe who are combating illness through a paradigm shift in eating. And this simple change – embracing fat as our main fuel – is showing profound promise in improving the health of people, animals and the planet.

Jag har precis sett en av de bästa dokumentärer jag sett på länge – The Magic Pill. Ibland kan den här kampen för att förändra kostrekommendationerna för att förbättra folkhälsan kännas ganska tröstlös. Men den här filmen gav mig HOPP! Och inte så lite tårar i ögonen… Den lilla autistiska flickan som efter en tid på ketogen kost yttrade sina första ord och äntligen kunde sitta still. Kvinnan med bröstcancer som gick över till ketogen kost och tumören krympte. Pati som la 1000 dollar i månaden på insulin och nu inte behöver något insulin alls.

Självklart går det att hitta saker att kritisera – ketogen kost hjälper nog inte mot all sorts cancer, t ex. Men glädjen hos dessa riktiga människor och de fantastiska hälsovinster de fick när de bytte kost. INGEN kan ta det ifrån dem. Och det är där mitt fokus är och alltid har funnits: hos de riktiga människorna, de sk anekdoterna vars historier inte har någon som helst vetenskaplig betydelse.

Och det är därför jag jobbar för Kostfonden med att samla pengar till oberoende kostforskning!

Man får även se glimtar ur rättegången mot professor Noakes. Marika Sboros, journalisten som rapporterade från rättegången, är också med. I filmen får man se när domaren levererar den friande domen till Noakes. Då brast det nästa för mig.

Dokumentären kan du hyra eller köpa på Vimeo. 

 

Vill du lära dig mer om ketogen kost? Vi har två event på Mallorca i år med många namnkunniga föreläsare: KetoLadies i mars och LCU18 i november.

Nu lanserar vi LCU18!

Innehåller reklamlänkar

TJOHO! Nu har vi släppt biljetterna till vårt novemberevent: LCU18! Vi har flera fina namn på föreläsarlistan.  Vad sägs t ex om Ann Fernholm, Andreas Eenfeldt, Luis Villasenor och Maria Emmerich? Flera namn kommer upp på listan den närmaste tiden!

Det är precis lika pirrigt som inför vårt första event med en stor skillnad: den här gången vet vi att hotellet levererar över all förväntan! Vi var långt ifrån oroliga inför LCU17, men det är först när man är på plats som man ser att och hur allt fungerar. Och fungerade gjorde det med råge! Maten, servicen, den familjära stämningen – ALLT klaffade!

In och kolla runt lite nu, och boka gärna en biljett till det enda internationella low-carb eventet av sitt slag i Europa!

The Low Carb Universe – LCU18 13-18 november i Puerto de Sóller, Mallorca

Bara en sån sak som att två svenskor står bakom det bådar ju gott 😀

MEN FÖRST:

Innan det är dag för LCU18 ska vi ha det första ketoeventet som enbart fokuserar på kvinnohälsa – KetoLadies. Det är snart bara en månad kvar, så skynda dig att skaffa biljett och boka flyg så att du kan ta del av detta världsunika event!

The Low Carb Universe – KetoLadies 8-11 mars i Puerto de Sóller, Mallorca

 

 

Idag nyttigt, i morgon livsfarligt

När jag växte upp fanns det inte en massa olika kostmodeller. Man åt helt enkelt mat. Nu finns en uppsjö av olika sätt att äta som alla hävdar att de är det mest hälsosamma. Lägg till det även alla tidningar som ena veckan utpekar något som supernyttigt och veckan efter blir det en kovändning och det är något annat man ska äta för att vara hälsosam. Vilket gör att även den mest hårdhudade drabbas av akut hälsoångest.

Inte konstigt att folk blir less. Folk som bara vill äta lite nyttigare utan att behöva läsa igenom den senaste forskningen innan de går till Ica för att fylla upp kylskåpet.

Jag har fnulat ihop en lista med tips och råd om hur du kan göra för att äta lite nyttigare utan forskarutbildning. Observera att den inte riktar sig till de som äter någon form av lågkolhydratkost.  Den riktar sig alltså till  ”normalisar”.

  • Undvik färdigmat av den enkla anledningen att en färdigrätt ofta innehåller mer saker än om du skulle göra samma rätt hemma. Ett bra exempel är köttbullar: hemma gör du dem av färs, kryddor och ev nåt som håller dem samman (det går jättebra att skippa ”nåt”, förresten). Jämför med innehållsförteckningen på köpeköttbullar… Och hemlagat är ju godare!
  • Dra ner på läsk, godis och snacks för de innehåller inget som gagnar kroppen. Ät en liten skål chips på fredagkvällen istället för en hel påse, njut av tio riktigt goda godisbitar på lördagen istället för en hel påse med halvgoda. Läsk vid mycket speciella tillfällen. Det krävs ingen raketforskning för att inse att för mycket socker inte är nyttigt. Tänk om dagens unga fick chansen att känna samma förväntan och lycka när en 33 cl läsk delades med syskonen! Vilket hände vid jul, nyår, påsk och ev någon mer gång per år.
  • Minska på mängden pasta. Ät det en gång i veckan i stället för tre. Eller dra i alla fall ner på mängden när du äter det. Varför? Jag säger bara ”spaghetti med köttfärssås”. Det borde väl ändå heta ”köttfärssås med spaghetti”? Gör du köttfärssåsen själv kan du ha i massor av olika grönsaker som innehåller mycket mer bra-att-ha-saker än pasta som består av mjöl och vatten. Samma som lim 😛
  • Kakor och bullar är det nog ingen som tror ingår dagligen i en någotsånär hälsosam kost. Ät någon gång ibland och baka själv (av samma anledning som man gör egna köttbullar istället för att köpa färdiga).
  • Använd fullfeta mejeriprodukter eftersom man i de lättare alternativen t ex har ersatt smakbäraren fett med annat bös (t ex socker). Riktigt smör och grädde smakar mer och bättre, det behövs inga jättemängder för att höja smaken på den rätt man lagar.

Själv tror jag att en majoritet skulle må bättre av att äta någon form av lågkolhydratkost. Dvs skippa allt socker, bröd, pasta od. Men alla är inte intresserade av att gå så – vad som uppfattas av många – långt som att ta bort saker ur kosten som ses som självklara. Bättre att göra lite än inget alls.

—-

Snart dags för KetoLadies – det första ketoeventet som fokuserar på kvinnohälsa. Häng med till Mallorca i mars!

 

I kväll blir det fiskgryta

I går blev jag jättesugen på min egen fiskgryta (recept)! Den skiljer sig inte mycket från andra friskgrytor. Förutom på en punkt: jag gör en spansk tomatsås till den. Tomate frito kallas denna himmelska sås och jag lärde mig göra den under året vi bodde på Mallorca. Se till att göra den på ordentligt mogna tomater för bästa resultat.  Här hittar du receptet!

Den tar en stund att göra, så den förbereder jag under dagen när jag behöver en paus från jobbet vid datorn.

En spansk sås passar extra bra idag då vår spansktalande KetoLadies-föreläsare Ximena de la Serna fyller år! Fast hon kommer att föreläsa på engelska 😉 Hon har själv ätit sig fri från PCOS med ketogen kost och har även hjälpt massor av kvinnor som lider av samma sjukdom.

Till fiskgrytan tänker jag ta ett glas Privat, en cava som innehåller mindre än 3 gram socker per liter.

Foto: Christin Philipson

 

 

 

 

Vi har blivit med podcast!

Sist med det senaste? Strunt samma! 😀 Jag och Hanna släppte nu ikväll det första avsnittet av vår podcast (på engelska) – The Low Carb Universe Show. Varje torsdag kommer ett nytt avsnitt, runt 15 minuter långt.

Tanken är att ni ska få lite bättre koll på vilka vi är och vad vi gör. Mestadels lättsamt! Ni är mycket välkomna att ställa frågor, tipsa om olika ämnen och kanske kan vi till och med få med någon gäst? Vi får se hur det utvecklas, helt enkelt.

Vi har en del jobb kvar när det gäller det tekniska. Jag ska t ex stänga in mig i vårt gästrum i källaren nästa gång 😉 Och jag lovar att tänka på att inte eeeeehhh:a och ööööhhh:a så mycket. Alla är vi barn i början!

Kommentera gärna och som sagt – kom gärna med önskemål om vad vi ska ta upp!

Här hittar du podden!

 

Missa inte det först low-carb eventet som fokuserar på kvinnohälsa!

Storföretag satsar på att förbättra de anställdas hälsa – påverkar aktiemarknaden

Det här är riktigt häftigt! Jätteföretagen Amazon, JPMorgan och Berkshire Hathaway meddelade häromdagen att de tänker starta ett företag vars mål är att förbättra de anställdas hälsa.

Då sjönk värdet för sjukvårdsrelaterade aktier på börsen 😀 Sjukförsäkringsbolag, läkemedelstillverkare, apotekskedjor mm sågs plötsligt som mindre intressanta investeringar.

Förhoppningsvis kan detta fungera som ett wake-up-call. Tänk om fler företag följer efter och storsatsar på förebyggande hälsovård för sina anställda? Tanken på vad som kan komma att hända då är nästan hisnande!

https://www.marketwatch.com/story/amazon-berkshire-hathaway-and-jpmorgan-health-initiative-send-industry-shares-plummeting-2018-01-30

EDIT 180202:
Jag har hitta lite mer info om detta nu. Tydligen ligger fokus först och främst på att förbättra tekniken, att göra vårdkedjan kortare och effektivare för de anställda. Typ se till att de inte blir sjukare än nödvändigt/sjukskrivna så länge. Inget fel med den ambitionen. Däremot understryker företagen att de inte riktigt vet hur projektet kommer att utvecklas, de går in i det med öppet sinne. Förhoppningsvis innebär detta att man kanske tittar lite mer på en mer konkret förebyggande hälsovård: att folk blir så lite sjuka som möjligt istället för att bli friska snabbare, helt enkelt.

 

Intresserad av keto och kvinnohälsa? Kom till KetoLadies!

Träningsminnen

Det här dök upp på FB i morse.  Under ca 1 1/2 år tränade jag tung styrka runt fyra, fem dagar i veckan. Jag har aldrig tidigare (eller senare, förresten…) varit en regelbunden fysisk aktivitet så trogen.

Sen fick jag tennisarmbåge. Jag försökte komma igång med träningen flera gånger efter det. Jag lyckades inte kom in i samma flow, tyckte inte att träningen var rolig. Och ångesten växte för varje misslyckad nystart 😛

Efter typ fyra omstarter la jag ner styrketräningsambitionerna. Det slog mig helt enkelt att det inte finns någon som helst anledning att tvinga sig till något. Det behöver inte vara jättekul att träna, men det hjälper ju i alla fall att vara sugen på det, att längta efter nästa pass.

Så jag bestämde mig helt sonika för att lägga ner och skippa allt dåligt samvete. Jag insåg nämligen något: under i stort sett hela livet har jag sysslat med massor av olika sporter under kortare perioder – allt från en månad till ett halvår. Badminton, jazzbalett, pingis, basket, konståkning (jag var sju år…) mm i olika föreningar. Som vuxen mer på egen hand: under flera somrar körde jag med en lär-dig-löpa-app (men nådde aldrig målet 5km), jag körde rejäla power walks under flera år, i perioder med masai-skor (minns ni dem!?) eller stavar. I våras hittade jag ett suveränt yogapass på Youtube som jag följde slaviskt varenda dag i en månad. I höstas var jag inne på långpromenader – jag hade börjat lyssna på gamla sommarpratprogram, och det passade utmärkt att kombinera dem med lite utevistelse.

I november köpte jag faktiskt nya gångstavar – med pump! Så nu är det väl det som kommer att gälla ett tag. Dock väntar jag tills våren börjar ge sig till känna lite mer,  tröskeln jag ska komma över för att ta mig ut är högre än muren som Trump vill bygga.

Drömmen vore ju att jag hittade något och höll mig till det och därmed fick regelbunden och bra fysisk aktivitet. Men jag är helt klart inte funtad på det viset. Jag har accepterat att jag är periodare. Och tydligen funkar det för mig eftersom jag håller en stabil nivå på ork, styrka och energi.

 

Vill du lära dig mer om keto och kvinnohälsa? Kom till KetoLadies!

Franziska Spritzler aka Low Carb Dietitian om LCU17

Min kollega Hanna Boëthius intervjuade häromdagen Franziska Spritzler som föreläste på LCU17. Om du är nyfiken på maten, konceptet med föreläsningar och workshops, stämningen, hotellet mm så ska du lyssna!

Både jag och Hanna blev mycket rörda av vad Franziska sa om vårt event <3 Men jag lovar att hon inte fått ett öre för att göra det 😀

Vill du lära dig mer om LCHF och kvinnohälsa och träffa Franziska? Kolla då in KetoLadies!  

Är du en spetspatient?

Jag vaknade till ordentligt i morse när jag tittade på Nyhetsmorgon! Två gäster berättade om ”spetspatienter” – patienter som är experter på sina egna sjukdomar och kan mer än läkaren. Jag kom genast att tänka på Smarta diabetiker. Medlemmarna där är sannerligen spetspatienter!

Sara Riggare, doktorand på Karolinska institutet, ligger bakom begreppet. Definitionen: patient som har god kunskap om sin sjukdom och som därför själv får ta vissa beslut om behandlingen Hon har Parkinsons sjukdom och vet mer om sin egen sjukdom och hälsa än det är möjligt för en specialistläkare att veta. Hon är en så kallad spetspatient.

Här är några röster från sjukvården ang vad en spetspatient är:

http://dagenspatient.ringla.nu/nyheter/vad-ar-en-spetspatient-for-dig-1

Jag måste ta reda på lite mer, det här är superintressant! Kan vi (äntligen) ha kommit till en punkt där patienters kunskap inte viftas bort? Givetvis tänker jag på alla kostbehandlande diabetiker som avfärdas/ignoreras av sjukvården. Kanske vänder det nu?

 

Vill du lära dig mer om LCHF och kvinnohälsa?