Att skita i det blå skåpet

Inte många lär ha missat helgens ytterst pinsamma artikel i Dagens Diabetes. Ett fall där patienten (en 8,5 år gammal pojke) fått normoglykemisk diabetesketoacidos (ett synnerligen allvarligt tillstånd) pga LCHF. Vi var många som reagerade på innehållet och genast antog att artikeln saknade verklig grund.

Artikeln spreds som en löpeld av uppenbart skadeglada LCHF-motståndare och framställdes som bevis på att LCHF är livsfarligt för barn med diabetes typ 1. Anhängare spydde galla över galna och korkade föräldrar samt lovordade de som spred sanningen. Diskussionsvågorna gick höga i forum där LCHF framstår som värre än både digerdöden och ebola. Tillsammans.

Sen släpptes bomben. Texten ”Nedan patientfall är helt avidentifierat” ändrades till ”Nedan patientfall är helt avidentifierat och fiktivt.” Hela historien var alltså en ren fantasiprodukt. Nu kan man ju förvänta sig att de ivrigaste artikelspridarna insåg misstaget och genast pudlade.

Icke då.

Istället framhölls att historien visst var sann. Eller åtminstone KUNDE vara sann. För enligt artikelspridarna var den nämligen ett klipp-och-klistra-verk  av tio (10!!) (sic) andra fall. Marjasin förpassades därmed till en andraplats på topplistan över saxanvändare.

Denna information genererade några försiktigt trevande kommentarer till de som ivrigt delat artikeln om man verkligen kunde göra så här? Mitt hopp om mänskligheten vaknade till liv, men grusades snart när dessa frågor besvarades med haranger innehållande nämnda ”korkade föräldrar” och ”föräldrar med urbota dumt omdöme som utsätter ett stackars barn för livsfara” (jag besparar er fler detaljer). Med detta tystades ev ifrågasättande anhängare.

Att fela är mänskligt. Jag har delat felaktig info från tvivelaktiga källor. När jag upptäckt såna misstag har jag skämts ögonen ur mig och bett om ursäkt. Samt helst velat gå och lägga mig under en sten.

Men här medges inga misstag. Istället hävdas att det HAR hänt. Ja, eller åtminstone skulle KUNNA hända, som sagt. Av den anledningen kunde man uppenbarligen fortsätta dela artikeln som ”sann”.

Det verkar för övrigt inte finnas några som helst betänkligheter om att någon sjukvårdsanställd (troligen diabetolog/läkare, med tanke på att artikeln innehåller uppgifter som inte torde finnas nedskrivna i en journal och därmed bör källorna haft direktkontakt med föräldrarna) har lämnat ifrån sig information som helt klart torde falla under patientsekretessen. Och detta i tio (10!!) fall.

Det är inget mindre än en skandal. Huvudrollerna innehas av ansvarige utgivaren och redaktionen (någon skribent finns inte namngiven). Statist- och biroller axlas av alla de som gladeligen spred denna artikel under falsk flagg, och detta även sedan det framkommit att artikeln var fiktiv.

Min förhoppning är att folk nu genomskådar detta handlande, att Dagens Diabetes ber om ursäkt för undermålig ”journalistik” samt att debatten om kost till barn med diabetes typ 1 lägger sig på en sundare och mer sansad nivå.

Jag låter som en hackig LP-skiva (googla, ungdomar!): min uppgift är INTE att tala om för diabetiker hur de ska sköta sin sjukdom. Jag är nämligen fullt medveten om att jag är kostrådgivare och inte läkare. Att jag läst mer näringslära än en läkare är väl en annan femma. Min stora uppgift är att vara behjälplig med att göra informationen om diabetes och LCHF/lågkolhydratkost tillgänglig för fler så att de själva kan avgöra och välja. Än viktigare är dock att stötta de diabetiker som valt att kostbehandla med LCHF/lågkolhydratkost, att kämpa för deras rätt att göra det och få stöd av sjukvården. Och det gör jag utan att tveka, eftersom alla vittnesmål om förbättrad hälsa, välmående och livskvalitet övertygat mig om att LCHF/lågkolhydratkost är en så mycket bättre kostmodell för diabetiker än den sjukvården för det mesta rekommenderar.

Massor av diabetiker kostbehandlar idag med någon variant av LCHF/lågkolhydratkost. Det är en realitet man inte kan eller får bortse ifrån. Är man så rädd för att folk kan skada sig själva eller sina barn med denna kost, torde det ju vara än viktigare att lägga energin på att personer som arbetar med diabetiker utbildas för att kunna erbjuda adekvat stöd och kunskap. Att då istället ägna sig åt att sprida desinformation samt misskreditera de som tycker annorlunda är den verkliga faran.

7 svar på “Att skita i det blå skåpet”

  1. Varför behövde de fabricera en sån story? Om det nu är så farligt så borde det finnas massor av riktiga fall de kunde refererat…

  2. Ofta spridd information av personer, som skulle behöva förändra sin kost, för ett bättre välmående, men som inte orkar förändra något!

  3. Så oerhört sorgligt! Vet inte om man kan kalla Dagens Diabetes för gammelmedia. Men det framstår alltmer som vi börjar få en ny kultur inom ”mediavärlden”. Även så bland berörda myndigheter som borde vara helt oberoende från yttre påverkan. (typ diverse stålar eller bestickning) Men har man en (betald?) agenda så är det ta mig fan tillåtet att med alla medel blåljuga eller slå blå dunster i en alltmer blåögd församling. Detta luktar lång väg, oavsett färg på fiktivt redaktionsskåp.

  4. Problemet är ju att gemene man oftast bara läser löpsedeln och där står det ”LCHF livsfarligt för barn med diabetes”.
    Sedan följer de inte fortsättningen och så sätter sig detta i folks medvetande hur fel det än var.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *